Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viftande näsduk i slupens förstäf, när den kungliga gästen
redan var långt ute på Bråviken.
— Det är Hagar! utropade lilla Katarina Kurck,
som tio år därefter blef drottningens hofjungfru.
— Hagar? Omöjligt, försäkrade presidenten. Hon
är i skogsbacken. Jag har skickat Pape att kalla henne
till måltiden.
— Du öfverser alltid med hennes försummelser,
anmärkte presidentskan.
— Här kommer Pape ... Nå ?
— Hagar bad mig anmäla för hans nåd, att hon
fått befallning följa hennes majestät till staden. Jag
bann med möda kasta åt henne ett par skor,
rapporterade hofmästaren, som nu hade återvunnit hela sin
officiösa värdighet.
Presidenten kunde icke undertrycka ett smålöje.
— Sofi — sade han till sin maka — det skulle icke
förundra mig, 051 skickelsen engång fört dessa två snärtor
tillsamman. De äro som stöpta i samma degel och
dessutom födda samma natt. Men känner jag dem rätt, skola
de icke länge förlikas. En drottning och en tattarunge!
Ödet kan skämta rätt sällsamt ibland ... Pape, anskaffa
en säker båt! Vi skola låta ro oss till Norrköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
