- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
49

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spartanskor

49

skattkammare! Torde ock herr Lennart därute blifva
storligen nöjder att se bataljonerna ökas mångdubbelt.
Den nöjdaste blir herr De Geer: han gör järnstänger af
en nålsudd.

Klockan närmade sig nio, som då var en mycket
sen timme. Måltiden slutades med en lång aftonbön,

och gästerne betygade sin skyldiga vördnad med att

kyssa drottningens hand. Man åtskildes.

— För mig till mina rum! hviskade drottningen
till sin väninna. Hon hade endast med yttersta
ansträngning förmått säga några förbindliga ord vid
afskeds-ceremonin.

Ebba Sparre ledde henne till sofrummen. Där
återstod ännu en pröfning och icke den som kräfde det
minsta modet. Fru Beata följde pligtskyldigast med.
Hon misstänkte förställning: hon ville veta allt hvad hon

icke skulle‘få veta. Därtill så många omständliga före-

skrifter för natten, bäddens tillredning, vaktgöringen,
läkemedlen, nattlampan! Dessa tjugu minuter voro de
mest olidliga. Hvarje ögonblick nära att falla i vanmakt,
nödgades Kristina åhöra förmaningarna och besvara dem
på ett sätt, som lugnade farhågorna. Hade ej detta
lyckats, skulle fru Beata kvarstannat öfver natten i
sof-rummet.

Men det lyckades. Den nitiska vårdarinnan gick,
öfvertygad att blott någon matthet återstod och skulle
förgå med nattens hvila. Knappt hade dörren stängts
efter henne, innan drottningen svimmade så oförväntadt,
att hon skulle fallit handlöst till golfvet, om ej
kammartärnan, som afklädde henne, stått därinvid.

Skulle läkaren tillkallas ? Nej ... drottningen hade
förbjudit det. Starka luktvatten återkallade slutligen
medvetandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free