Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter måltiden lät drottningen inkalla sergeant
Niemand och Hagar Ring. Sergeanten öfverraskades af frågan:
— Ditt namn?
— Urban Niemand, sergeant...
— Ja, jag vet. Jag vet också din ålder och din
födelseort. Men hvarifrån fick du namnet Urban? Det
är icke brukligt hos oss.
— De sade, att det var efter påfven.
— De? Hvilka de?
— Nunnorna, som döpte om mig i Ingolstadt.
— Hvad? Är du omdöpt till katolik?
— De sade så. Jag vet ingenting.
Kristina brusade upp.
— Du eländige affälling! Vara sexton år, ha fått
en kristelig uppfostran, tjena med utmärkelse i min
tappra här och låta omdöpa sig till katolik! Vet du då
inte, att den, som sviker sin tro, han sviker sitt samvete,
sin ära, sitt fädernesland och är icke värdig att tros af
en hederlig man! Min Gud, vara lutheran och bli
katolik! Det är ju att gå från dagsljus till blinda natten.
Huru kom du till en så ömkansvärd villfarelse?
— Jag var sårad och sjuk. Jag lät dem göra med
mig, som de ville.
— Hans uppfostran bland herr Åke Totts ryttare
var allt annat än kristelig, vågade Hagar tillägga.
— Nå — fortfor Kristina lugnare — har du inte
känt någon längtan att återvända till den sanna
evangeliska läran? Vet du inte, att vi strida för vår lutherska
tro mot påfven och djäfvulen? Blygs du inte att
öfver-gifva den tro, för hvilken* salig konungen gick att i
marken dö?
— Jag skall gärna vara lutheran, om ers majestät
befaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
