- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
116

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

juden. Han kom såsom uppstigen ur hafvet, man visste
ej huru och hvarifrån, ty sjöfarten var redan slutad
för detta &r, och is låg vid stränderna. Väl trodde sig
någon ha sett en Danzigerskuta i den månljusa natten
lägga till vid en utkant af hamnen och snart åter
af-segla. Men hvartill behöfde den vandrande juden ett
fartyg? Var det icke en småsak för honom att gå öfver
hafvet?

Den främmande gamle mannen, som åtföljdes af två
tjenare, lika underligt klädde och lika tystlåtne som han,
tog in i ett härberge, åt en tarflig måltid som andra
dödliga och begaf sig därefter på besök till prästen.
Där begärde han att få genomse förre kyrkoherdens,
mäster Sigfrids, efterlämnade papper, och då dessa mest
innehöllo stjämtyderi, som ingen annan förstod, var det
tydligt, att Jerusalems skomakare sökte läsa i stjärnorna
slutet på sina vandringar. Följande morgon var han
åter försvunnen, efter att hafva frikostigt betalat sitt
nattläger, hvilket visserligen var mera oförväntadt af en
skomakare och en jude.

Nästan vid samma tid — alldeles på samma tid,
påstod folket, ty hvarför kunde ej den vandrande juden
uppträda samtidigt på flera orter? — visade sig den
obekante i Karis. Aftonbrasan sprakade i den stora spiseln
på Kaskas torp, där Dordej tillredde kvällsvarden, flitigt
rörande i en gryta med kokande välling. Från grytan
uppsteg likväl icke nu den behagliga ånga, som är
hungriga barns förtjusning i en fattig torpstuga; det var
någonting obehörigt däri, det var den tydliga tillsatsen
af hälften bark i mjölet. Akern hade gifvit missväxt,
fogden hade utpantat resterande spannmålskappar; kriget,
kriget utkräfde sin tribut utan försköning. Dordej var
samma hurtiga, aldrig rådlösa moder för en talrik barn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free