- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
147

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hennes egen person, hennes toilett, hennes studier,
hennes nöjen och lefnadsvanor, hennes omgifning och
favoriter. Den första, som erfor detta och nödtvungen
gaf vika, var fru Beata Oxenstjerna. För hvarje gång
hon förhetsade sig och tog ett djärft steg framåt,
nödgades hon taga två steg tillbaka. Detta gick icke. Den
mäktiga fruns stolthet uppreste sig, men statsklokheten
bjöd henne tiga, och hennes bror, rikskanslern, tillät
henne icke att afgå från hoftjensten.

Födelsedagen firades med ett värdskap i slottet,
oaktad t pågående reparation. Det unga hofvet församlade
sig i tätnande led kring sin medelpunkt. Där dansades
mycket. Den unga drottningen var road ända till
själfs-våld, gycklande glad — behagsjuk, sade de gamla
nåderna, men de misstogo sig. Hon dansade gärna, emedan
hon visste, att hon dansade väl, men tilläto sig hofvets
unge kavaljerer en frihet, fingo de erfara, att de
dansade med en drottning. Hvad händer icke, när man är
ung och så lätt kan glömma sig? Det berättades, att
unge herr Svante Larsson Sparre, nitton år, vågat trycka
drottningens hand under en af dessa afmätta chaconner,
som då- voro på modet. Strax därpå såg man honom
bleknande böja ett knä och bedja om tillgift. Nästa
ögonblick var Kristina åter i dansen.

— Hvad skall det om två år blifva af Sverige?
frågade gamle riksmarsken Jakob De la Gardie sin vän
rikskanslern, i det han betraktade dansen, skyddande
sina svaga ögon med handen för ljusskenet.

— Icke värre, står till att hoppas, än 1611, när
en sexton års kung afknäppte brynjan, svarade
Oxenstjerna.

Hagar Ring stod obemärkt bland nyfikne tjenare i
dörren till danssalen. Hon såg sin unga drottning, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free