- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
216

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjärtat att, också han, engång nedböja sina åhörare inför
den Allsmäktiges tron. På samma gång han talade
kärlekens tröst, visade han äfven sanningens tänder.

Han tillämpade dagens text på Esaias’ ord och
Marias lofsång: »Alla dalar skola upphöjas och alla
kullar förnedrade varda. De mäktige hafver han satt af
sätet och uppsatt de ringa.» Detta är upphöjelsen efter
Guds rikes lagar. Människorna söka höghet och ära
med minsta möjliga själfförsakelse. De klifva helst på
hvarandras axlar, trampande under sig de ringa och
svaga. Men Gud upphöjer ingen, som han ej förut
ned erslagit. De stora höjderna stiga endast ur stora
djup. Aldrig hade David uppnått en så hög ära, om ej
bedröfvelsen gått som vattufloder öfver hans själ, om
han ej ätit aska för bröd och blandat sin dryck med
tårar. Kristus vid sin himmelsfärd var densamme Kristus,
som dött för oss i smälek på korset. Hvilken dristade
mäta sig med hans apostlar? Och dock voro de på
jorden de ringaste och mest föraktade, liksom sin
mästare. »Du elända, öfver hvilken alla väder gå, och
du tröstlösa, si, jag vill lägga dina stenar i blyglans och
lägga din grundval med safirer och vill göra dina tinnar
af rubin och dina portar af gnistrande ädelstenar.
Ty bergen skola vika och högarna falla, men min nåd
skall icke vika från dig, och mitt fridsförbund skall
icke förfalla, säger Herren, din förbarmare.» (Es. 54:
10—12.)

Predikanten slutade med några få ord till afsked
och tack. Den så ofta undfallande läraren var såsom
förvandlad. Han kände sig stå till räkenskap inför sin
Gud. Hvad frågade han efter jordens väldige? Han
erfor något inöm sig af Esaias’ ande och kraft: denne
det gamla testamentets evangelist kunde nederslå högarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free