- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
236

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevisa honom i processen om hans liffländska gods. Man
uppfinner ett motiv, en släktskap på vänster hand, och
allt är förklarligt. Familjen är gammal adel, namnet
ansedt och icke ovärdigt en förbindelse med vårt hus.
Kort sagdt, det går af sig själf, men behöfver tid, och
dittills bör Hagar ej lämna sin hoftjenst. Hemma hos
oss skulle hon möta Barbro och Ingeborg: det går icke.
Jag börjar tro, att Hagar lyckas behålla vind i seglen intill
drottningens myndighet, och då kan hon själf välja namn.
Men Ryning är säkrare: hon må blifva en Ryning.

— Och juden?

Presidenten höjde på axlarna.

— Jag gör hvad jag kan för att tillvinna vår blifvande
svärdotter hans bevågenhet. Han får det lagligt uppsatta,
fullständiga vittnesmål, som han begärt... Hagar!

Föremålet för presidentens omsorger inträdde,
okun-nigt om de planer, som smiddes för hennes framtid.

— Gösta sänder dig en fast hjärtetrogen hälsning,
sade presidenten, kyssande henne med faderlig ömhet på
pannan. — Han reste i förgår. När han återvänder från
kriget, värdig den han har kär, har han törhända något
mera att säga dig.

Hagars kinder öfvergötos af en glödande rodnad.
Det var första gången hon erfor, att föräldrarna gillade
sonens lidelsefulla böjelse. Det var mer: det var nära
nog en förlofning. Hvad skulle hon svara? Ingen hade
frågat henne. Hafvets irrande spån måste ju anse en
sådan förbindelse för höjden af lycka och ära. Hagar
böjde sig och kysste tigande sin beskyddares hand.

Fostermodern slöt henne i sina armar. Fru Sofi
De la Gardie älskade denna trotsiga flicka med allt
hennes öfvermod, all hennes onyttiga lärdom, alla hennes
fel, dem hon nyss så strängt tillrättavisat. Där fanns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free