Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raske matroser ville bistå honom, men förmådde det
icke; riket vacklade under honom som ett sjunkande
skepp. Då började man tala om fred, och redan i
Februari 1645 sammanträdde fredsombuden vid den lilla
Brömsån, som uppritade riksgränsen mellan Småland
och Blekinge. På en holme i ån var ett tält uppslaget
för de franske och holländske fredsmäklarne. En bro,
Brömsebro, gick öfyer holmen till åns båda stränder.
Vid småländska änden af bron bodde Sveriges ombud,
Axel Oxenstjema och Johan Skytte, hvilken sistnämnde
dock snart gick att utbyta lifvets strider mot en lugn
graf under Mars månads smältande drifvor.. På
Blekinge-sidan logerade danska sändebuden Corfitz Ulf eld och
Kristen Sehested. Den ömsesidiga förbittringen var så
stor, att danskar och svenskar ej kunde med något hopp
om framgång Öfverlägga direkt med hvarandra, hvarför
de öfverenskommo att låta allt gå genom fredsmäklarne
i tältet på holmen. Så framställdes fordringarna, på båda
sidor i stark prutmån. Danskarne fordrade allt tillbaka
och därtill skadestånd; svenskarne fordrade tullfrihet i
Sundet för alla nationer, allt hvad de tagit och mera
därtill. Vintern gick, våren gick, större delen af
sommaren gick; steg för steg hade danskarne gifvit efter,
men att afträda land, detta var gamle kung Kristian,
Sveriges besegrare 1613, för starkt. Danska rådet
röstade för fred, »sådan Gud ville gifva den», och lät
konungen förstå, att rådet ännu icke hade valt hans son
till efterträdare. Förgäfves; kung Kristian gaf icke vika.
Då uppstod ett sorl bland allt hvad svensk hette och
gick från rikskanslerns hemliga råd, från Jakob De la
Gardies öppenhjärtiga krigareläppar ut i bygderna.
Hvarför dröja vi? Ar icke vår flotta öfverlägsen? Aro ej
våra härar omotståndliga ? Hvarför ligga de overk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
