Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Som Jakobs kyrktorn, när min drottning befaller
mig det.
Jag kan inte befalla ett kyrktorn att tiga. Det
ringer alla söndagar ut sina hemligheter, bing, bång, och
du gör alla dagar hvad Jakobs kyrktorn gör blott om
söndagen.
— Jag bedyrar, Kristine... Om du vill anförtro
mig något. . .
- Så vet din man det i kväll, Stockholm i morgon
och världen i öfvermorgon. Men gör nu engång inte som
Jakob, gör hellre som tornet Tre kronor. Det skramlar
ej med klockor, det ser och tiger.
— Jag är sten, Kristine, flinta! Hvad bar grefve
Hrahe i sin portfölj?
–- Ett giftermålskontrakt.
— O, Kristine, hvilket ädelmod, hvilken lycka,
hvilken fröjd för allt Sveriges rike! Du har då ändtligen
låtit öfvertyga dig om uppriktigheten af hans känslor!
Ditt ömma hjärta har ej kunnat motstå en så lång, så
upphöjd, så trofast tillgifvenhet!
Och hon köll till drottningens fötter, kyssande hennes
hand.
Kristina upplyfto henne, såsom man leker med ett
bortskämdt barn.
— Ja, hvad skulle jag göra? sade hon, när de åter
sutto, förtroligt som förr, vid hvarandras sida. — Jag
måste ju gifta bort honom. Ständerna gåfvo mig ingen
fred, rådet ansatte mig, prästerne togo sina ord tillbaka
och försäkrade mig, att allt var tillåtet, utom att vissna
i ogift stånd. Jag måste ju skaffa riket lugn. Därför
har jag utsett en värdig gemål åt din bror och låtit
uppsätta hans äktenskapskontrakt, däri jag tillförsäkrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
