Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvalts och min åstundan till eders majestäts person
dagligen förökats, så att jag själf intet mer är mig
mäktig och måste ådraga mig dens misshag, som jag
mest ville behaga.
Ett fint, elakt löje, som hon knappt vårdade sig om
alt dölja, förrådde Kristinas tvifvel om uppriktigheten af
denna förklaring. Hon beherskade sig, tackade för så
mycken affection och försäkrade, att hon kände hans
trohet, men hade sina skäl hvarför hon ännu ej ville
besluta.
— Eders kärlighet har ju att välja mellan ring eller
krona och skall göra sig värdig båda genom sitt
com-portement i kriget.
— Där som eders majestät aktar mig värdig ringen,
vill jag om kronan intet annat tänka, än att ingen är
att jämföra med den henne nu bär. Jag har kommit
till Sverige på eders majestäts löften i första ungdomen,
och där det ej kan ske, som mig då utlofvades, täckes
eders majestät bruka mig så länge nådigst behagas,
men därefter dimittera mig ur tjensten, intet komma
min ära vid och intet fordra mig till Sverige, dit jag
aldrig skall återvända. Min enda åstundan är då att
sitta i ro.
Åter afbröt honom denna mörknande blick, som så
snabbt kunde omskifta.
— Ro? Det skall jag förekomma. Blif mig från
halsen med detta barnjollret! Ni hör, ers högvördighet,
han ställer mig ännu till rätta för den tid, när jag ej
hade makt att bortlofva en bondgård, långt mindre mig
själf! Hvad skall jag svara en så envis herre, som
intet ens har vett att begripa skillnaden mellan mitt
stånd och sitt? Jag är intet obligerad af ett barns
löften; jag häfver dem upp. Jag tillbjuder hans furst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>