Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverfältherre. 1 sammanhang härmed skulle Carl Gustafs
succession genomdrifvas i rådet och ständerna. Det
märkeliga mötet afslutades med ömsesidiga försäkringar
om tacksamhet och tillgifvenhet.
Uppvaktande hofjungfrun Ebba Sparre väntade i sof*
rummet. Kammartärnan bortskickades, drottningen kastade
sig oafklädd på sin bädd. Hon var trött, men kunde ej
sofva. Hennes tankar voro den af regnet uppsvällda
vårfloden; han måste ju strömma ut öfver sina bräddar.
— Ebba, sade drottningen, har du någonsin ridit
på ett lejon?
— Nej, det aktar jag mig för, svarade väninnan,
döljande sin nyfikenhet under en gäspning.
— Däri gör du rätt. Man kan inte bruka sporrarna;
där hjälper intet annat än glödande järn. Något som
bränner och något som lyser. Jag har försökt det, jag.
— Och du har tamt odjuret?
— Tämjas kan det inte, men spärras i bur. Man
får se huru länge. Där måste vara ett stadigt galler.
— Du förstår rida, du.
— En gång har jag blifvit kastad ur sadeln. Vid
Norrköping var det. Vid Björnsnäs. Den finska troll*
packan, du vet. Hon med hårlocken. Tre gånger har
hon förhäxat mig, tre gånger har hon fått spö.
Gref-vinnan Götz! Hon har ju lämnat staden?
— Hon reste i förgår. Det skall hafva varit mycken
uppståndelse i Ryningska huset, men ännu mer i det
Kurckska. De höllo af otäckan.
— Gjorde de? Det är möjligt. Jag har aldrig sett
något mera oförskämdt i kjol, men därhos aldrig något
mera beundransvärdt. Det fanns ögonblick, när jag velat
vara hon.
— Men ditt lejon är nu beskedligt i bur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
