- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 3. Makalös /
196

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Eders majestät skulle hellre tillmura sina öron
för smickrare och sin dörr för lycksökare, inföll Maria
Eleonora, ögonblickligen glömmande all försiktighet. Hon
var allt annat än diplomat, hon kunde aldrig lägga band
p& en känsla.

Kristina rodnade starkt. Snabb vrede var ett
fädeme-arf, otyglad häftighet möderne.

— Behagar ers majestät förklara sig tydligare?
Jag förstår ej Salomos ordspråk utan uttolkningar.

— Ers majestät... Kristine ... jag är din mor, jag
nödgas med bedröfvelse säga dig den sanning, som
ingen annan vågar frambära till en mäktig drottning.
Hela riket är upprördt öfver ditt nuvarande lefnadssätt
... öfver ovärdiga gunstlingar, som trängt sig fram till
din ynnest, medan du stänger ditt öra för dina
trognaste rådgifvare. Några steg från mig, i din egen borg,
har du inhyst usle uppkomlingar, ränksmidare,
guds-fömekare, som hvar dag intala dig sina djäflaläror.
Din fader har offrat lif och blod för den rena
evangeliska läran, och hans dotter blygs icke att slösa sin
gunst på hans tros dödsfiender. Kristine, min
sist-födda, min enda återstående pant af hans kärlek, om
du upphört att vara min dotter, så har du dock aldrig
upphört att vara hans. Du kan icke, du vill icke
förneka hans ädla föredöme, du vill icke befläcka hans
stora minne, du kan icke gifva ditt konungsliga namn,
dina ärfda dygder och din trons ära till spillo för samtid
och eftervärld. Du är för högboren för att sänka dig
så lågt, du är för stor för att blifva lycksökares lekboll,
du är för skarpsynt för att icke själf uppfatta det
ovärdiga i ditt handlingssätt. Mitt barn, som varit allt för
mig och nu är allt för ditt rike, mitt stora, mitt höga,
mitt ärorika barn, hör din moders röst! Jag besvär dig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:30:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/3/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free