Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De sätt, på vilka träldom uppstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men att fadren i detta fall var berättigad att lösa barnet ur
träldomen. Och det torde väl äfven hafva varit hans mening, ehuru
han ej uttryckligen uttalar detta, att denna fadrens rätt
preskriberades, om den icke inom viss tid utöfvades. Å andra sidan
framställer deremot Calonius (a. arb. ss. 157—160) den åsigten,
att intet undantag gifves från den af lagarne uppställda regeln,
att, om endera af föräldrarne var fri, barnet blef fritt, att således
denna regel gällde utan afseende på huruvida förbindelsen var
loflig eller oloflig, men att visserligen för att barnet skulle bli
fritt det fordrades, att fadren skulle erkänna det såsom sitt barn
samt — i den händelse att modren var en annans trälinna — att
fadren skulle till denne utgifva ersättning för den skada, som
förorsakades honom derigenom, att hennes dagsverken i följd af
barnsbörden försummades, äfvensom ersättning för den kostnad,
som för barnets underhåll drabbat modrens egare. Till säkerhet
för utbekommande af denna ersättning hade egaren, enligt
Calonii mening, en detentionsrätt till barnet; och det är
erläggandet af denna ersättning, som på det ifrågavarande stället
betecknas med ordet »lösn», som sålunda här icke får uppfattas såsom
det pris för hvilket en träl friköptes ur träldomen; och någon
preskriptionstid, inom hvilken fadren skulle utöfva sin rätt, finnes
det, enligt hans mening, icke i lagarne bestämd. Ett uttryck af
den mildare åskådning, som här röjer sig, är äfven, såsom
Calonius anmärker, det stadgandet (i Vm. I. Gb. 4. 1) »Kombir
þræll. i. land wart . i lagha giptu. quæl ængin han . i . hans lif
daghum . hawi ængi vizord at quælia barn hans». En jämförelse
af lagarnes hithörande stadganden synes också tala för
riktigheten af Calonii uppfattning af betydelsen af det
ifrågavarande stället i Östgötalagen.
Vidare kan det icke vara något tvifvel om, att det i alla
händelser fanns en tid, då träldom kunde uppkomma derigenom,
att en fri person frivilligt gaf sig till träl — i hvilket fall
trälen kallades gæfþræl. Att det funnits en sådan tid, framgår
af de uttryckliga förbud mot sådan träldom, hvilka några af
lagarne innehålla. Bestämdast och fullständigast framträder ett
sådant förbud i Upl. Kpm. 3. 3: »hawi ængin wald att giwæ sik
til giæffþræls ok ængin ma ok annan til giæff þræls takæ».
Förbudet upprepas i något kortare form i Sdm. Kpm. 3. 3. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
