Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20 I. S. LANDTMANSON
grundsats — — nämligen att modrens egare tager en tredjedel af barnen
och fadrens egare två tredjedelar — uppställes i Ög. Gb. 29. 2[1].
Härvid anmärker emellertid Calonius, att man icke får förbise,
att, under det att i Vg. talas om trälar i allmänhet eller vanliga
trälar, det anförda stället ur Ög. stadgar endast om hemmafödda
trälar, om hvilka i flere afseenden särskilda grundsatser gällde.
Hans åsigt är derför, att så länge träldomen bestod och intet
särskildt aftal om motsatsen egt rum mellan trälarnes egare, den
allmänna grundsatsen var den, som Vg. uppställer, men att
undantagsvis om hemmafödda trälar gällde den af Ög. uttalade. —
Det är möjligt, att den af Calonius i detta afseende uttalade
åsigt är den riktiga. Men de anförda ganska dunkla ställena i
källorna torde dock icke kunna anses lemna någon tillräcklig
upplysning om förhållandet.
Af det nu anförda framgår att trälarne, såsom underkastade
sina egares väsentligen oinskränkta makt, icke stodo i något
direkt förhallande till samhället, utan att detta förhållande
egentligen i alla riktningar förmedlades genom egarne. Småning
Dm försiggick emellertid en förändring häri, sa att trälarne it
minstone i vissa afseenden kommo att i viss mån intaga en stall
ning i och til samhället. Det torde icke kunna betxirlas,
att, såsom förut är antydt, denna förändring väsentligen
åväga-bragtes genom kyrkans inflytande, för hvilken, i
öfverensstäm-melse med den kristna åskådningen, menniskan, såsom blott
men-niska, hade betydelse, och att det derför helt säkert var på det
kyrkliga området, som trälen tidigast erkändes såsom person.
Det torde ock kunna antagas, att redan från början af Land
skapslagarnes period trälarne voro delaktiga i alla kyrkans
förmåner, att sålunda de icke blott hade tillträde till den allmänna
gudstjensten, utan äfven döptes och konfirmerades och undfingo
nattvarden, att trälinnor, som födt barn, kyrkotogos, att vid in-
————————————
»trälen har ingen del i. d. ä. ingen rätt till, eller magt öfver sina barn (hvilka
tillhöra modrens egare).
1 »Nu giftir man fostru sina fostra annars manzs, æru þer baþir uiþær
sum uan aghu til þerra — — — nu afla þön bos ok barna. nu döia þön þa
takær hin sum fostruna atte omyndina ok þriþiung af bo ok sua af barnum ok
hin sum fostran atte tua lyti af bo ok sua af barnum:» (hvarefter följer det
nyss förut anförda slutet på detta ställe: »nu gangær fostre manz æfte fostru:
þa a egh kæfsir i barnum»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
