Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 I. S. LANDTMANSON
hållit sig operas spirituales». Vidare är ock i detta afseende
att märka, att, om en träl blifvit ordinerad till prest utan protest
af egaren eller, der ordinationen skett utan egarens vetskap, denne
ej väckt talan om lians status inom ett är derefter, eller, i det
fall, att en träl ingått i kloster, ej inom tre ar anställt
vindika-tionstalan, egaren hade förlorat sin rätt till talan.
Biskopsvärdighet frigjorde under alla omständigheter frän träldom1.
Det anförda visar, att trälarnes personlighet i vigtiga
afse-enden vann erkännande af kyrkan. Med allt skal kan det an
tagas, att detta erkännande äfven skulle smäningom inverka på
deras ställning till det borgerliga samhället. Denna
inverkan försiggick emellertid mycket långsamt. För de särskilda
stegen i denna utveckling skall nu en kort redogörelse försökas.
Härvid ar att taga i betraktande, dels huruvida några befogen
heter tillerkändes trälarne i hvad man kallar privaträttsligt
afseende, dels i hvilken man de kunna sägas hafva intagit någon
ställning direkt till det borgerliga samhället.
I del torra afseendet möter oss först pa det
familjeratts-liga området frågan om äktenskapet. Att i viss mening tia
lens äktenskap erkändes, torde väl framgå af hvad som förut
blifvit anfördt rörande användandet af vigseln såsom form for äk-
1 Jfr Calonius ss. 249—251. - Bland de stallen i den kanoniska
rätten, som beröra denna fråga, äro följande att märka: »Nullus episcoporum
ser-vuni alterius ad clericatus officium promovere præsumat - —» (Decr. Grät,
Dist. 54 c. i.). I den allmänna regel, som härigenom uppställes, göras dock.
såsom i texten är anfördt, vissa modifikationer. Sä heter det (ib. c. 5)
Qui-cumque libertatem a dominis i ta percipiunt, ut nullum in eis obsequium
patro-nus retentet, isti si sine crimine sunt ad clericatus ordinem liberi suscipiantur,
quia directa manumissione absoluti noscuntur.» Emellertid kunde (jfr Decr.
Greg. IX. l.ib. 1. Tit. 18. c. i) herren vid frigifhingen förbehålla sig
..spirituales operas». Vidare är att anföra stadgandet i Decr. Grät. Dist. 54. c. 20:
»Si servus sciente et nec contradicente domino in clero fuerit ordinatus, et
hoc ipso quod constitutus est, liber et ingehuus, evit. Sed si ignorante domino,
licet ei inträ spatium unius anni et servilem fortunam probare et servum suum
accipere», hvarefter det tillägges: »Verum etiam si legitimo probato
experi-mento monachus efficiatur, evadit jugum servitutis. Debent enim per triennium
antequam monachi efficiuntur, in monasterio permanere: postea vero si monachi
effecti fuerint liberi efficiuntur... – Slutligen heter det i det följande på samma
ställe: »Episcopalis ordo liberat a fortuna servili.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
