Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Promemoria av von Otter 15 april 1940 - 33. Promemoria av kammarherre R. von Heidenstam 15 april 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Han föreföll att se pessistiskt på möjligheterna för tyskarna att behålla
Naxvik.
Berlin den 15 april 1940.
33. Promemoria av kammarherre R. von Heidenstam 15 april 1940.
P. M.
angående sammanträde den 15 april 1940 i Berlin.
Närvarande från tysk sida: generalfältmarskalk Göring, general
Boden-schatz, överste Konrad, och från svensk sida: viceamiral Tamm,
utrikesrådet Hägglöf, kammarherre von Heidenstam, professor Tunberg samt
ingenjör Dahlerus.
Minister Richert åtföljde de delegerade kl. 15.45 och föreställde dem
för generalfältmarskalken, varefter minister Richert drog sig tillbaka.
Generalfältmarskalken tog omedelbart ordet och meddelade, att i
anslutning till den hastiga politiska utveckling, som under de senaste
dagarna förekommit, det visat sig önskvärt att med förtroendemän från Sverige
få diskutera det nuvarande läget. I ett längre anförande gav
generalfältmarskalken en överblick av ställningen och underströk, att han icke blott
på grund av sin ställning i Tyskland utan även till följd av sin personliga
kännedom om Sverige och sina stora personliga sympatier för detta land
fått i uppdrag att handlägga de allvarliga frågor, som uppstått och för
vilkas lösning det vore önskvärt, att ett förtroendefullt och uppriktigt
samtal skulle kunna klarlägga förutsättningarna för ett lyckligt
samarbete under det nya läget.
Generalfältmarskalken gav en överblick av den politik, som
England-Frankrike enligt hans mening avsåge att föra under den nuvarande
situationen och som ginge ut på att åstadkomma dels en råvarukris i
Tyskland, dels en revolution inom Tyskland och dels slutligen ett genombrott
på någon front. De allierade åsyftade att vinna kriget genom uppnåendet
av trenne strategiska segrar: att stoppa tillförseln av olja från Rumänien
och Ryssland, av järnmalm från Sverige och att slutligen förstöra den
tyska industrien i Ruhrdistriktet.
I Rumänien skulle i första hand målet uppnås genom sabotage, d. v. s.
förstörandet av seglationen på Donau samt de rumänska oljefälten. Genom
sitt underrättelseväsende hade tyskarna fått meddelande om
förberedelser för ett attentat mot trafikleden vid järnporten vid Ursova och hade
i sista stund lyckats förebygga en katastrof, som inneburit, att trafik på
Donau skulle omöjliggjorts på längre tid. Han framhöll, att rumänerna
förhindrat detta icke för att hjälpa Tyskland utan for att förhindra den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
