Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 176. Rapport av ingenjör Dahlerus 13 maj 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
GM underströk med skärpa betydelsen av den framåtanda, som en
grundligt genomförd utbildning av den tyska truppen givit till resultat. Som
ett exempel framhöll han, hur tack vare denna utbildning en av trupper
från Rhenlandet och Westfalen sammansatt division lyckats med
frontal-angrepp storma den ena norska ställningen efter den andra i de norska
snöhöljda bergstrakterna, en prestation som icke ens påräknats vid dessa
stridshandlingars påbörjande.
Både vad anfallet på Holland och på Belgien beträffar fullföljdes de
nya strategiska principer, som praktiserats redan under polska kriget och
visat sig viktiga i ett modernt krig. Genom insättandet av starka
mekaniserade förband genombrötos fiendens linjer på ett eller flera ställen, och
fortsatte därefter de genombrytande mekaniserade förbanden sin
frammarsch i fiendelandet utan att bekymra sig om, att den fientliga fronten
rullades upp eller att förbindelselinjerna voro tryggade. Denna brutala, i
ilmarseher genomförda framstöt desorganiserade det inre försvaret och
medförde i sin tur, att de främre linjerna fingo lov att giva upp striden.
Som ett ytterligare exempel på denna strategi anförde GM, att fort, befästa
orter eller fästningar icke fingo hindra en dylik framstöt, utan skulle dessa
endast omringas och sedan genom belägring tvingas att kapitulera. Som
ett exempel angav han, att Luttich skulle omringas, men de tyska
trupperna skulle gräva ner sig utom räckhåll för fästningens tunga artilleri, vilket
skulle möjliggöra, att fienden så småningom tvingades giva upp försvaret.
GM visade på en karta över Holland, hur första och andra
försvarslinjerna med sina bunkers och befästningslinjer genombrutits och hur i vissa
fall de tyska trupperna befunne sig inne i den tredje linjen. Samtidigt
härmed hade genom luftanfall transportvägar och transportmedel förstörts
eller desorganiserats, vilket försvårade undsättningen i de främre
linjerna, och slutligen hade genom överraskande luftanfall med
fallskärmstrupper och från flygplan landsatta trupper de viktiga brohuvudena
besatts. Härigenom skulle anmarschvägarna tryggas och förhindras, att dessa
viktiga broar förstördes.
GM beskrev, hur besättandet av de holländska flygplatserna tillgått.
Först hade genom omfattande bombanfall de runt om flygplatserna
befintliga luftvärnsartilleri- och maskingevärsnästena nedkämpats. Dessa
bombanfall bildade en spärreld, som ävenledes omöjliggjorde insättande
av undsättningstrupper från holländsk sida. Därefter nedsläpptes några
fallskärmstrupper på själva flygplatsen. Dessa fallskärmstrupper hade till
uppgift, dels att befria flygplatsen från spärrar, såsom lastbilar, stora
cementrör o. dyl., dels att påbörja organiserandet av försvaret av själva
flygplatsen och skyddandet av landsättandet av trupper från flygplan.
Enligt GM:s uppgift skulle vid Rotterdams flygplats sammanlagt
landsatts 7 bataljoner elittrupper. Han visade luftfotografier över olika plåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
