Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefve Tolstoy. Öfversättning från »The Review of Reviews»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefven var med i det s. k. aristokratiska
kotteriet vid universitetet och vårdade sig
knappast om att besvara mina helsningar,
liksom vore han angelägen om att låta mig
märka att vi äfven der voro långt ifrån
jemlikar, alldenstund han kom dit i vagn, under
det att jag infann mig till fots.
Efter att hafva misslyckats i sin examen,
slog han sig på att studera juridik och
sålunda fogade det sig så, att vi nästan
hvarenda dag möttes i korridoren. Jag fortsatte
att med samma känsla af nyfikenhet och
undran iakttaga grefvens högmodiga
uppträdande, som kanske var ändå mer i ögonen
fallande, genom hans ögonskenliga förbittring
öfver det misslyckade försöket att gå upp i
examen.
Vid samma tid besökte hertigen af
Leichtenberg, Kogan, och hans ankomst firades
med baler och andra festligheter.
Universitetsmyndigheterna satte upp en lista på de
studenter som skulle inbjudas till den bal
som gafs af adelsmarskalken och bland deras
antal befann sig Tolstoy. Efter hertigens
afresa, då balen var föremål för en liflig
diskussion bland studenterna i det
aristokratiska kotteriet, höll grefven sig på afstånd,
utan att taga del i det som så djupt
intresserade de öfriga. Det var tydligt, att han
bland sina kamrater åtnjöt anseende af att
vara ett stort original och en filosof.»
Författaren beskrifver vidare deras
följande sammanträffande, denna gång i
universitetsfängelset, om den arrest förtjenar så
kallas, hvarest de blefvo dömda att vistas
endast en helt kort tid, emedan de kommit
för sent till en föreläsning och stört de öfriga
studenterna i föreläsningsrummet. Grefven
hade för öfrigt erhållit tillstånd att få hafva
sin enskilde uppassare i korridoren för att af
honom blifva betjenad.
»Kastande af sig sin kappa, men utan
att taga hatten af sig eller på något annat
sätt låtsa märka mig, promenerade grefven
upp och ned på golfvet, i det han än såg ut
genom fönstret, än knäppte och knäppte upp
sin rock och genom hela sitt uppförande gaf
otvetydiga bevis på den otålighet och förtret
han erfor öfver sin löjliga belägenhet. Full
af ovilja öfver detta beteende, förblef jag
liggande, i det jag dolde ansigtet med en
bok och å min sida försökte se ut som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
