Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök i Tolstoys hem. Af Edelweiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vara litet närsynt, så att hon ej fullt kan
se förödelsen. Men han måste hafva det
riktigt trefligt, och derför låter hon grundligt
reparera hans rum, om hon ock öfverser med
allt annat bristfälligt.
Jag fruktar, att vår jord ej ännu är mogen
att i det praktiska lifvet genomföra Tolstoys
stora tanke »att aldrig motstå det onda», ty,
efter hvad jag hör, är han ofta offer för stor
hänsynslöshet. Hans skogar plundras, mycken
oärlighet råder bland hans underlydande, och
lättjan bland dem är oerhörd. Men aktad
och ärad är han i hög grad af alla i hans
närhet. Min reskamrat hade tillfälle att
bevittna ett möte, som bönderne höllo med sin
»äldste» för att bestämma åtskilliga af byns
angelägenheter. Der var en stor mängd
församlad, och enligt vanan talade de högljudt
samt alla på en gång. Då Tolstoy i sin enkla
drägt trädde inom kretsen och höjde rösten,
tystnade alla tungor och blottades alla
hufvuden. När han så stod ibland dem, ljöd
hans stämma stark och kärleksfull, och
allvarliga voro de ord han sade, det såg man
på uttrycket hos de församlade. Tystnaden
varade, till dess han talat slut, men då började
åter detta märkvärdiga mångröstade sätt att
fatta beslut, som ryske bonden älskar.
Inom sitt eget land är Tolstoy mycket
högt uppskattad. Jag hade lyckan sammanträffa
med många af hans umgängeskrets och
hörde ständigt samma uttryck af varmaste,
uppriktigaste beundran. Några kunna nog
tycka, att han går för långt i sina idéer, men
alla vörda honom, derför att han ärligt söker
lefva så, som han lär. Otvifvelaktigt måste
det vara en stor försakelse att för sin
öfvertygelses skull afsäga sig sin böjelse för
förfining och lyx, bryta med gamla inbitna
vanor, offra allt för att lefva det enklaste,
naturligaste lif.
Det är nog möjligt, att dessa skriftens ord
äfven voro skrifna just för honom: »Gå, sälj
hvad du eger och följ mig.» Men stort är
det att kunna taga denna maning till
försakelse på fullt allvar, att afsäga sig alla
jordiska fördelar för att på ett mera troget sätt
och mera fri kunna följa Kristus! Stort är
det äfven för ett mycket lifligt, ja våldsamt
temperament att åtlyda befallningen »att ej
motstå den, som är ond», men ödmjukt
kärleksfullt fördraga all oförrätt. Minnet af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
