Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fadern.
Kalla bit Ei’bard då.
Modern.
Jag är bara rädd att väcka Lolo — lians rum
ligger ju ofvanpå.
Fadern.
Så ropa inte då, utan gå sakta upp för trappan
och säg till honom. Jag ber dig därom och går
inte själf, just för att dina steg är lättare och
ljudlösare. (Modem går, fadern ordnar ytterligare sin toilclt
under tiden; då modern kommer med sonen, rätar han upp sig
och antar en imponerande hållning.) Min son. Din far har
denna morgon upplefvat sitt lifs största sorger.
Den sista tilldragelsens upprörande våldsamhet har
för ett ögonblick — (dä modern går ett tecken) hvafalls
— ja så, han vet inte — nå—i alla fall — (Harskar
sig.) Min kära gosse, äfven de största förseelser
kunna försonas genom en uppriktig ånger. Och
hvad jag framför allt önskar, är mina barns fulla
och öppna förtroende. Bekänn därför utan fruktan
för din far, hvad du gjort.
Erhard.
Ja, om jag bara finge veta, hvad det är frågan om.
Fadern.
Förvärra nu inte din förseelse med en osanning.
Bekänn hvad som förmått dig att vara ute i natt
till kl. 4 på morgonen och att sedan smyga dig pä
tåspetsarna som en förbrytare in i dina föräldrars hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
