Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - Från Wasa till Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utvecklade vilja att gå sina egna vägar. Den förre säger:
»mod, viljekraft och tro var just vad Fanny Churberg i hög
grad ägde», och hennes valspråk blev: »Man kan allt vad man
vill». Och Ahrenberg, som var ett par år yngre än hon och
lärde känna henne, då hon en tid vistades i Viborg, omtalar
likaledes, huru hennes kraftiga vilja redan gjorde sig
gällande i de gemensamma lekarna, vilka ibland kunde vara
ganska vilda. Senare, då hon växte upp, säger han, »lugnade
hon sig så småningom och blev ungefär som andra
civiliserade finska flickor. Dock icke helt och hållet, ty där satt
alltid en stor portion kvar av outrotlig österbottnisk
yver-borenhet; hon trodde fullt och fast pä att någonstädes där
uppe mellan Kristinestad och Uleåborg slog hjärtat dubbla
slag, rann blodet rödare och varmare än annorstädes i
Finland — och där var hon hemma».
Huru den på huvudets vägnar ovanligt rikt begåvade Fanny
Churberg inhämtade vetandets allra första grunder är numera
icke bekant, emedan alla som vid den tiden kände henne numera
äro bortförda av döden. Förmodligen gick hon i Mamsellerna
Banges väl ansedda småskola, vilken även besöktes av hennes
vän Rosina Heikel, som i anteckningar, gjorda under senare
år, har beskrivit denna småbarnsskola, där ett tjugu- eller
trettiotal små gossar och flickor undervisades enligt den s. k.
»lancastermetoden».
Under Fanny Churbergs uppväxtår fanns ännu ingen av
staten underhållen flickskola i Wasa. Då på 1840-talet
staten inrättade två Fruntimmersskolor hos oss, den ena i
Helsingfors, den andra i Åbo, blev Österbotten icke
iliåg-kommet med en liknande förmån. Flickors uppfostran och
det mått av kunskaper, som skulle bliva dem beskärt, hade ju
intill denna tid ansetts vara något som endast angick deras
hem och familj. Förmöget folk eller föräldrar i hög
samhällsställning brukade låta sina flickebarn undervisas hemma
av guvernanter, och icke sällan hände det ock att de unga
flickorna sedan fingo resa över till Stockholm för att där
avsluta sin uppfostran genom att tillägna sig belevenhet och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
