Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SIGRID AF FORSELLES ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ju helt naturligt, att Sigrid af Forselles även
längtade ut till konstens högkvarter. Sedan hon lyckats övervinna
sina föräldrars tvekan och deras oro för att hon ensam skulle
begiva sig ut till en lång studievistelse i främmande land, fick
hon på hösten 1880 resa till Paris.
Alen det gick för henne på samma vis som det gått för en
hel del andra unga konstadepter, då de kommit till Paris för
att fortsätta sina studier: de ha insett, att de kunnat alltför
litet. Sigrid af Forselles insåg mycket snart detsamma. Det
hon hade lärt sig här hemma var alltför bristfälligt och
ofullständigt för att bygga vidare på. Om hon ville vinna
herravälde över konstens uttrycksmedel, måste hon först och främst
lära sig teckna.
Hon inskrev sig därför som elev i Académie Julian, där
flera av hennes landsmaninnor tidigare hade studerat
teckning och målning. Här började hon teckna efter levande modell
på hösten 1880 och fortsatte sedan hela vintern och våren under
det följande året. Men i stället för att, såsom vanligt var,
eleverna under sommaren begåvo sig ut till landsbygden,eller
nordborna reste hem, stannade Sigrid af Forselles kvar och arbetade
hos Julian med okuvlig energi även under sommarmånaderna,
som ofta i Paris kunna vara ganska heta och föga angenäma.
På hösten och hela följande vinter och vår fortsatte hon sedan
outtröttligt sitt arbete här.
Hon hade nu efter de trägna teckningsövningarna hoppats
kunna uppdela sitt arbete så att hon under några av dagens
timmar fick modellera och sedan under den övriga tiden
fortsätta med teckningen.
Men det visade sig, att någon kurs i modellering inte stod
till buds för kvinnliga elever. Statens Académie des
Beaux-Arts tog, som känt, icke emot kvinnliga elever och några
privatkurser i skulptur i likhet med de privata tecknings- och
målningsskolorna för kvinnliga elever torde vid denna tid
ännu inte existerat — åtminstone kunde vår unga blivande
skulptris icke få anvisning på någon sådan.
Sommaren 1882 skulle hon likväl tillbringa hemma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
