Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:o) else = mlågt. else, els
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkreta, ehuru begreppet står nära ett nomen actionis, hvilket
väl får anses som grundbegreppet, ungefär såsom i vissa
svenska ord på -ning, såsom byggning, klädning. Ännu bättre
kunna de jämföras med svenska neutrala substartiv på -sle,
såsom bränsle, gömsle, hängsle, skrymsle, eller isl. œzli mat,
där suffixet står i närmaste etymologiska samband med suffixen
sel och sla i verbalsubstantiv sådana som de neutrala gärdsel
och stängsel, de feminina födsel (jfr. isl. foeðsla), försel (fsv.
försl, jfr. isl. foersla i sammansättningar), gödsel (fsv. göþsl),
hörsel, klädsel, känsel jämte känsla (isl. kenzla), hörsel jämte
körsla (i plur.; isl. keyrsla), rädsla (isl. hrœzla), skrämsel
(isl. skrimsl neutr.), skötsel, styrsel och utstyrsel, vigsel (fsv.
vigsl, jf. isl. vigsla), yrsel (isl. œrsl n.) samfärdsel o. s. v.,
hvartill kan läggas fsv. skirsl jämte skirsla rening, isl. skírsl
o. skírsla, förutom flera isländska på -sl och -sla. Också visar
det sig lätt, att det lågtyska -else, -els är alldeles samma
suffix som de nordiska -sle och -sl, i det åtskilliga af de
lågtyska orden äfven hafva ändeisen -sel, ett och annat äfven
-esle jämte -else (såsom dingesle, lemesle och dingelse, lemelse),
hvaraf tydligen synes, att -else är uppkommet af -esle, det
fornsaxiska -isli med en omkastning af s och l alldeles
likartad med den som egt rum i fornsvenpka mansnamn på -gils
i st. f. -gisl, t. ex. Þorgils för Þorgisl (häraf det danska, i
Skåne vanliga namnet Truls). Samma omkastning förekommer
också i anglosaxiskan[1], ett språk hvilket som bekant älskar
metates af s med följande konsonant äfven i andra fall (t ex.
af sp till ps, sc till x, hs o. s. v.); likaså i frisiskan.
Det fornsaxiska isli (dels neutr., dels fem.) har också en
biform -islo (fem.) och är påtagligen en utbildad form af det
fornhögtyska -isal, hvaraf nht. -sal i trübsal (= fht. truobisaJ)
och -sel i räthsel = mht. râtsal (jfr. fht. ze radislen i dat., se
Graff IV 469). Det sistnämnda ordet heter på medellågtyska
radelse eller redelse och redesal (neutr.), ags. rœdels m.,
rœdelse o. rêsele f., mht. äfven rœtsel, rœtsele, samt ndl.
raadsel. Andra exempel som visa de olika formernas identitet
äro: ags. byrgels m. graf = fornnederfrank. burgisli n.; ags.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
