Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Salomea befarade redan, att hon inte
skulle komma tillbaka alls. Kylan höll i sig.
Det blåste en bitande vind. Natten var svart
och ingen stjärna syntes. Till sist öppnades
sakta bakdörren, (som förde ut på gården,
och Ryfka uppenbarade sig. Hon blev
stående och lyssnade, om ingen följde efter
henne. Då hon övertygat sig om att allt var
stilla, ilade hon till stallet och grep sig med
utomordentlig energi verket an. Hon ryckte
upp stalldörren, och så dörren till
vagnslidret. Salomea gick in och löste hästarna. De
voro fullständigt påselade, redo för en
brådstörtad avfärd. Under tiden hade Ryfka
dragit ut den lilla släden ur vagnslidret, och
hästarna spändes i hast för. Då Salomea
redan satt sig upp i släden, kom Ryfka ut
med ett fång hö och kastade det bak i släden,
så att djuren skulle ha något att äta på
färden. Därefter stängde hon brådskande stall
och vagnbod och flög likt en flädermus
tillbaka till sitt sovrum.
Salomea lät hästarna försiktigt sätta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
