Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Två spådomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ SPÅDOMAR
— Jaså, då är det väl den meningen med detta, att hon får
tjäna sitt bröd hos andra och byta om husbönder många
gånger, säger gamla fru Lagerlöf och suckar. Ett sådant liv
synes henne, som aldrig har behövt vara i tjänst hos någon,
som det värsta av allt. Men det har ju gått bra för syster,
säger hon och ljusnar upp. Om hon blir en så duktig
människa som syster!
— Hon kommer inte att sätta opp en dräll i hela sitt liv,
säger moster Wennervik med näsan över korten och är så
inne i att utforska framtiden, att hon inte alls tänker på om
hon spår behagligt eller misshagligt. Hon får mycke att göra
med böcker och papper, ska syster få se.
Gamla fru Lagerlöf lutar sig också fram över korten,
liksom för att finna en mening i virrvarret.
— Ska hon få mycke att göra med böcker och papper?
säger hon undrande. Syster menar kanske, att hon ska bli
gift med en fattig präst, som får hålla på att flytta från
socken till socken och aldrig kommer till ro. Men om det
bara blir en bra karl, som blir god mot henne ...
Moster Wennervik sträcker ett finger rätt upp i luften och
avbryter henne.
— Vill syster, att jag ska säga som det är?
— Det vill jag visst, säger gamla fru Lagerlöf.
— Hon blir aldrig gift.
— Jaså, blir hon inte gift! säger gamla fru Lagerlöf, och
nu måste hon riktigt lägga band på sig för att inte visa hur
besviken hon är. Ja, hon kommer kanske ifrån många sorger
på det sättet. Men syster kan väl åtminstone se om hon blir
en bra och god människa ?
— Snäll och beskedlig blir hon nog, säger moster
Wennervik och böjer sig ånyo över korten för att utspana flera
hemligheter, men nu blir hon avbruten av gamla fru
Lagerlöf, som säger litet torrt:
— Nu ska syster inte bry sig om att säga någe mer. Jag
är nöjd, när jag har fått veta, att hon blir en hygglig
människa. Det är egentligen det enda, som är viktigt att få
reda på.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
