Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Hem och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEM OCH STAT
finns det tusental, som man inte viU unna den, och som man
inte kan lagstifta för undantagen, måste alla bli utan.
"Men har vi då ingenting gjort, som kan berättiga oss
till samma fordringar på tillvaron som mannen?" började
jag fråga mig själv. "Vår tid har varit lång på jorden, lika
lång som hans. Har den gått spårlöst förbi? Har vi intet
skapat, som är av oersättligt värde för livet och kulturen?
Jämte detta, att vi har satt in människor i världen, har vi
ingen insats gjort till gagn för det hela? Jag vet dock, att
kvinnorna före vår egen tid inte har slösat bort sitt liv
som lekande barn, utan har arbetat. Jag ser på tavlor och
på kopparstick, bilder av gamla kvinnor från gamla tider.
Deras ansikten är tärda och stränga, deras händer knotiga.
De har inte setat som slöa fångar i harem, de har haft
sin strävan och sitt intresse. Vad har de gjort?"
Jag ställer mig framför Rembrandts gamla borgarkvinna,
hon med de tusen rynkorna i det kloka ansiktet, och jag
frågar henne varför hon har levat. Säkert inte för att dyrkas
av många män, inte för att styra en stat, inte för att vinna
en lärdomsgrad. Och dock kan det arbete, som hon har
ägnat sig åt, inte vara något obetydande. Hon har inte gått
tom och dum genom världen. Mäns och kvinnors blickar
vilar hellre på hennes åldriga ansikte än på den ljuvaste
unga skönhets. Hennes liv måste ha haft ett innehåll.
Vi vet alla vad den gamla svarar på min fråga. Vi läser
svaret i hennes milda och goda leende: "Jag har ingenting
annat gjort än skapat ett gott hem."
Och se där vad de skulle svara, kvinnorna, om de kunde
stå upp ur sina gravar, släktled efter släktled, det ena
tusendet, den ena miljonen efter den andra: "Vi har
ingenting annat gjort än strävat efter att skapa ett gott hem."
Hur få av dem skulle svara något annat! En och annan
klostersyster skulle ropa, att hennes livsmål hade varit att
tjäna Gud, en och annan regentinna skulle förklara, att hon
hade tjänat staten. Men deras gestalter skulle försvinna i
mängden. Deras röster skulle inte höras bland alla dem,
som svarade: "Vår strävan har varit att skapa ett gott hem."
Vi vet alla, att detta är sant. Vi vet, att om vi frågade
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
