Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Stämningar från krigsåren - Dimman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DIMMAN
dämpa stormen. Men jag hade givit dig krafter nog för att
visa medlidande och öva barmhärtighet.
Då skulle Den fridsamme peka på kvinnan, som stod
bredvid honom inför Guds tron.
Den kvinnan har talat och talat utan uppehåll, skulle han
säga, och vartill har det hulpit?
— Ingalunda har det ropandet kunnat beveka de jordiska
makthavarnas hjärtan, skulle då han svara, som råder över
himmel och jord. Men min famn har det öppnat för henne
och vägen till min härlighet.
Då skulle Den fridsamme veta, att för honom fanns intet
hopp, och i sin förtvivlan skulle han sjunka ner från Guds
tron djupare och djupare, till de rymder, där allt är köld
och mörker och tystnad och förstening och förslöande
töcken.
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
