Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Till minnet - Albert Theodor Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLL OCH MÄNNISKOR
snöskatan hålla konsert, hon, som är lika underkunnig om
alla andra fåglars läten som någonsin Gellerstedt själv. Där
kryper snoken upp i äppleträdet, där grubblas över alla
naturens nycker, där hålles noggrann bokföring över
ädelrosornas prestationer.
Allt detta har jag alltså god reda på, men hur otroligt
mycket är det inte, som jag dessutom borde veta! Jag har
själv varit Gellerstedts samtida, och jag minns, att han en
tid var professor i arkitektur vid Tekniska högskolan, en
tid chef för Överintendentsämbetet. Jag har inte kunnat
undgå att höra honom omtalas som en högt skattad
akvarellist och etsare, jag vet, att han har fått
Egron-Lundgrens-medaljen och blivit kallad till ledamot av Akademien för
de fria konsterna samt i flera år varit dess sekreterare. Och
ännu mindre kan jag ju vara i okunnighet om att Svenska
akademien har tilldelat honom Karl-Johanspriset för hans
dikter, och att han år 1901 blev kallad att tillhöra dess
egen krets.
Men när jag går den gamle diktaren in på livet för att få
veta mera om allt detta, kommer jag till korta. Var han
tillfredsställd? Sörjde han över att han nästan inte alls hade
fått verka som skapande arkitekt? Var han nöjd med att i
sitt huvudfack få arbeta endast som lärare och ämbetsman?
Är det något av hans sådd av idéer och uppslag, som i våra
dagar har burit mångfaldig och härlig frukt?
Inte heller får jag följa honom på hans målarutflykter.
Han har varit de stilla gamla grändernas målare, räddat
från glömskan deras pittoreska och nu snart förgångna
skönhet. Men om den glädje, om den hängivenhet, varmed han
har utfört detta arbete, nämner han inte heller många ord.
Och hans böcker! Jag har framför mig fyra band, fyllda
av små korta dikter, två band prosastycken och en
versifierad början till självbiografi, som inte har kommit ut i
bokhandeln. Vad är deras historia? Var han ängslig, han
som andra, när han sände ut dem i världen? Var han glad
åt de vänner, som de skaffade honom? Lade han märke
till att en mängd av dikterna blev klädda i musik? Drömde
han om att en gång, då han kom till ro, få göra större ting.
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
