Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2Qh
företa dagen behöfver det
ingen föda. Det har ännu frän
äggets gula så mycket
näringsämne uti sig, att det icke blott
kan lefva, utan också växer
och utvecklar sig pa ett i
ö-gonen fallande sätt. Har en
kyckling icke tillräckligt kraft
ott befria sig frän ägget eller
hindras den derifrån
derigenom, att den inre ägghuden
klibbar vid dess fjädrar, så
måste man underbjelpa dess
försök att befria sig, emedan
den eljest skulle omkomma.
Det oaktadt gå vanligen flere
kycklingar förlorade vid
hvarje kläckning. Men mun bör
tj förhasta sig med att befria
kycklingen, utan hjelper först
när densamma ännu efter 24
timmar icke varit i stånd titt
fullända den påbörjade
delningen af äggskalet. Ingriper
man för tidigt, så kan man
derigenom mera skada ån
gagna djuret. Utom de egentliga
hönsen uppfödas i Europa
ännu andra foglar hörande till
samma nyttiga familj några
för deras kött, andra för
denis sköna fjäderklädnad.
Sålunda hemtadt» redan i
gamla tider Påfogeln från Indien
för sina praktfulla fjädrars
skull, likaledes flera arter
Fasaner. Den vanliga fasanen
håller man uti parker,
(luld-oeli Silfverfasanen vanligtvis i
särskilda hus, som kallas
fa-sancrier. Ifrån Afrika har man
hemtat den hvitprickiga Perl-
hönati, hvars utseende är
vackrare. än dess stämma, hvilket
också år fallet med Påfogeln.
Den för köket så högt
värderade kalkonen bar sitt.
ursprungliga hemvist i det tempererade
Nord-Amerikas skogar. Ilär
anträffas ännu den vilda
kalkonen, en ståtlig fogel af
kopparröd, metalliskt glänsande
färg. I tama tillståndet har
denna färg mycket förändrat
sig, men deremot har fogeln
till glädje för alin barn
bibehållit sitt löjliga sätt att föra
sig, släpa vingarna och att
kackla.
Storskrytaren.
1’ersoncroa: Karl.
Ladrig.
Maria.
Klas.
Scenen en grün lekplats med ett
gunghräde.
ITörsU» Soonon.
ICarl, I.utlvic ooh Maria («utn
pil ull Kuiitflirädc och ljunga:}
Karl. Att knata boll och til]ia slå,
- Nflr man cj får i skolan gå,
Det ilr ett Ins|igt tidsfördrif.
Det 3r ett muntert souuimrlif!
Alla Det ar ett lustigt tidsfördrif,
Det ar ett muntert somtimrlif!
Ludvig. Men när som sommarn Br
sin kos,
Och vissnad står hvarenda ros,
Dn skynda vi mod fröjd igen
Till skolan för att lara au.
Alla. Dit skynda vi med fröjd igen
Till skolan för att lara au.
Maria. Ty åren tly och snart vi stå
Som ,stora menniskor" och titt
Man frågar: har du något lärt.
Som ttr utt kånuii vardt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
