Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2»t;
åtta; i afton kunna vi ej mera gå dit,
men i morgon, om det ilr vackert
vildar, skall jag gerna komma med eder",
svarade miss Lucy. _Mcn jng tror
dessutom, att det ilr tids nog för
oss att begifva oss in-, tillade
bon, ^luften börjar redan blifva
kylig". — Följande dag var herrlig.
Solen lyste med ett bländande sken;
gräset grönskade sa vackert och bela
naturen syntes v&ulig och inbjudande.
Miss oeli dc tre barnen begåfvo sig
derföre äfven ut. för att söka den
om-taltu blomman. Men sedan de vnndrat
en stnnd. tröttnade don yngsta och
miss Lucy tog henne i sin famn samt
bar henne ända fram till ån. Itär
funno dc oekså verkligen den omtalta
vcxten, men fastän barnen ännu gerna
sprungit litet ill i skogen, kunde ile
likväl icke göra det. ty de visste, att
qvällsvardon väntade på dem der hemma.
Det Tredje.
Tiden stndnnr aldrig. Sålunda
förgick äfven för miss Lucy och barnen
sommaren ganska hastigt oeli snart
sutto barnen åter om hösten framför
den varma eldbrasan och läste sina
lexor, under det att miss Lucy satt pä
en stol och sydde. Alla voro tysta,
tills lilla Alfred plötsligt utropade:
„Tänk. miss, hvad detta nr bar gått
fort; jag ||lilius ännu mycket hm
huru vi sprungo i skogen och plockade
biominor. Förrn året tyckte jag gick
så rysligt långsamt dä jug var sjuk.
Snart blir del ju julafton och sedan
efter några dagar, få vi skrifva år
1807. Så roligt det skall blifva",
utropade ban, mon tystnade plötsligt och
började läsa. Miss Lucy log åt hans
barnsliga tankar, men sade likväl
ingenting.
Det Uria.
Aret 1867 bragte endast nöd och
elände i sitt sköto. Missvexton hörde
man omtalas öfverallt; landtmannen
Itek nästan intet bröd åt sig och de
siiiu och hungersdöden skördade
talrika offer. — Då Herr Falkenberg det
följande året en gång satt oeb läste i
ett tidningsblud. ljusnade huns panna
synbart och ban mumlade för sig sjelf;
Kanhända, kanhända blir det ännu
bra med årsvcxten! Nöden har
hittills stigit nllt högre; brödet förslår
ej mera för dc tuseudctals
hjclphchöf-v,’inde. Om fi nil gifve ett niissvoxtår
till, så vore vi enligt mensklig
beräkning Biiart alla förlorade. (Af —n.)
TJpplÖKiiinjj-m- till n:o 33:
42. ISO äp]|len och nötter samt 11
bnrn.
43. Unn lindé 7 stycken
10-ncnnä-slatitar; den blindo erhöll häraf
hälften: 35 pri-f-B p:i = 40. Af de
återstående 30 p:ni erhöll ilen lame
hälften 15 pri-J -5 p:i =90 p:i. Nu
återstod 10 p:i. 11 fil flen deraf 5 p:i -f- 5
p:i — således bela slanten — erhöll
den döfstumme.
44. Gustaf Adolf.
45. Skandinavien.
4fi. Pyreneiska halfön.
47. Perikles.
48. is I.-S 1*5
t* l o
n
i d
II
m m
40. Hvilken skall Finlands
framtid bli?
50. Hvilken som ieke tager Gillis
rike som ett hnrii. ban skall ieke
komma ilcr in.
HELSINGFORS,
’1’lisoilur Sciterli o I in a bok 1 ry ck o r I, ISOS.
Företedt: L. lleimtmrgtr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
