Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sr>r det nit... så kiiln ini Itiirn, det
nr ju pil le|e allMaiumnns.
Barnen öppnade varnmnt oö tlftrr,
»ch inträdde, l>i-t rnr ett stort kök
neil llcrn personer voro sysselsatta
iler-iniie: mnn lindé tinnhörn och gaf ieke
akt på tigsarcne. Dock, nti inträdde
finn i huset; ilet gfsnde hanien dåile
sågu hennes granlin klädning.
— Sötn, nådigaste fnit| I hörjailr
gOSSetl med ömkelig röst. gif ots litet
liröil. Min lilla syster och jng svälla
ihjäl. Inte ett endaste gmlslån Ini vi
lilit i ilag Hu. söta. nådigaste frun.
— Hvarifrån Uren j ?
— Kr.’iii I Istcrbotteu.
— Hafven j föräldrur?
Nej. söm finn, Ouil log ilern till
sig.
— Ar ilat Iringeseilaii ?
K.tt hnlft ar snart, de dogo p&
vägen.
— Stackars barn! Ären j då
alldeles cusniiinu?
— Alldeles eiisatnnn. kära fm. och
gossen strök ined den trusign tröjärnieii
öfver ögonen.
— Har ni ingenstädes att Vara?
Sej, tara på gaian.
— Rom in, urmn barn.
Den vänliga |inn förde dc små ini
ett rum bredvid köket och lemnade
dem der.
— Inte är jr g flin Österbotten,
hviskade Kitill, dä de blifvit ciisiimnn.
Tyst, tysl, det kan ju vnrn
detsamma.
An du då, Lasse, ljög dn för
dig också ’i
Tyst, säger jag, der kommer
någon.
Dörren Öppnades och framför dc
gladt öfverruskade barnen ställdes ett
stort fal med rykande varm mat. Den
goda frun stod sjelf orh såg på hum
de a rinn små läto s’g väl smaka. Då
de shunt, hemtade hon en omgång
gu|in kläder för hvardera, lät tvätta och
kläda dcin och shiIc sedan;
Det gör mig så ondt om er.
nr-ina små värnlösa; om j viljen, sii
kunnen ,1 fa stall na hos mig en lid. tills
vi fiiniu någon utväg för er, Viljen j
det?
Om vi vilja! Ack kära nådiga
fru, otn vi vilja i Del är väl bättre än
att ligga pà gatan och Irysn. Ond
välrgiie fi un l
Bnmcnt ögon tindrade af fröjd, dc
kunde ej upphöra med sina
taeksägel-scr, det gjorde deras välgörarinna så
g| ill all sc denis lueksamhet. Barneil
stadnade några tingar i det stora
huset. de uppförde sig väl och glömde
icke att prisa fruns godhet och
ncil-knlln Guds välsignelse öfver henne.
— Nil hur jng tänkt ut något för er.
kära barn, »"de frun en afton — skull jag
skicka er tillbaka till er hemsocken
igen: jug hur liörl att der icke är wi
alldeles fattigt och att de fiitt ett godt
àr. Jag skall ||etn|a er resa och
gifva er penningar till hjelp. Här
kunnen j ändå icke sluilnu utan fader och
moder, utan skydd och hem. I |lufven
kunske itiigrn slägtingar der?
— .lo... en ... moster ha vi,
svarade gossen. Flickan ryckte oroligt i
Lasses rockskört, men denne gaf
henne ett hemligt tecken och fortfor: det
vore visst mycket roligt, och godt,
söta fm. och jng är så gliul och Finn
ined. Jng vet också eu skeppare .. .
som . .. reser ditåt i morgon, ban
kände ]|uppå. Om frun barn ville betala
litat, så skalle hnn nog föra oss med.
— Nå, det pass ir ju bra. I morgon
således. God mitt!
Den vänlign frun hade knappt stängt
dörren förrän Lasso bnppuile upp och
utbrast Imlfhögt: dec heter dugat nya
kläder, peningar, vägkost: ja. ja, mun
skull förstå sig pà. Se så, Finn, stå
ej der och titta på mig.
— Men jug vill iute fara till Öster»
botten, sndc Fiiiu halfgråtande.
— Du är den dummnsto flicka jag
sett! Vur tyst nu, så sknll du in
bulla och konfekt i morgon.
Den lilla flickan lät trösta sig och
sof lugnt den sista natten iiudcr det
vänliga taket.
Penningar, bröd, kläder, vänliga råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
