Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
19
DA gossen såg huruledes lion
omfamnade sin lilln broder,
utbrast bun: — Ack, systor liar
är jag! tag mig! Hon vände sig
om ock såg pil honom med ett
leende, öeh stjernnn skinade.
Gossen blef en yngling som
satt fördjupad i sinn böcker. då
en gammal tjenare kom in till
honom och snde:
— Din moder lefver icke
mera. Jag öfverbringar dig den
välsignelse som lion nedkallade
öfver sin högt ulskado son!
o
Ater såg ban om natten
stjernan och dess inbyggare sAsnm
förut; och huiis syster sade till
anföraren:
— Ar min broder kommen?
lian svarade: - l)in moder.
Ett högt glädjeskri genljöd
öfver hela stjernan öfver att
niå-dren nu var förenad med sina
tvä barn. Han utsträckte sina
armar oeh ropte: — Aek,
moder. syster oeh broder, här är
jag! tagen mig! ilen de
svarade: — Icke ännu. Oeh stjernan
skinade.
Ynglingen mognade till man.
Hans här begynte gråna. Han
satt i sin länstol vid kaminen.
Sorgen hvilade tungt på honom
oeh tårar trillade ned från hans
kinder d& stjernan åter öppnade
sig och lians syster sade till
anföraren:
— Ar min broder kommen?
Han svarade: — Nej, men
lians unga dotter.
Och den till man mognade
gossen såg den dotter lian nyligen
mistat -om en himmelen» srraf
bland de tre: och snde: — Mill
dotters hufvud hvilar vid min
systers bröst, hennes arm är
slingrad rundtomkring min moders
hals, vid liennes föder sitter min
späda broder, och jag har kraft
ntt bära skiljsmcssuns smärta.
Gud viire lofvad!
Oeh stjernnn skinade.
Gossen blef en gubbe. Hans
engång så glada ansigte
skrynklades, hans gång blef lAngsnni
oeh vacklande, och lians kropp
böjd. DA ban en natt låg i sin
säng, medan lians barn stodo
rundtomkring honom, utbrast han
liksom lör länge sedan: — Jag
ser stjernan!
Burlien hviskade till
hvarandra: — Hnn kämpar med
döden.
Han sade: — J hafven rätt.
mitt timglas är utrunnet; som
ett barn svingar jag mig npp till
stjernan. Och du, o fader, hur
innerligt tackar jag dig för din
kärlek, för det stjernan så ofta
öppnade sig och upptog de
älskade, som väntade på min ankomst.
Men stjernan skinade och den
skiner uti på hans graf.
Oxnnibus.
Till Sina C—i i Helsingfors.
Snälla Sinn I
Nu fiir ilu änteligcn ett bref från
mig oeb det till med TrolUI&ndnn.
Du lttr väl ej vura ledsen att jng pn
sa länge ej bur skrifvit till dig. men
jag har ej haft tid, ty jag gar nu i
skolan och läser så flitigt. Jag bur
ej haft synnerligen treflig jul. ty jng
Itade nästan hein jultiden tandvärk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
