Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SI
ilc begynna. Alin ögon lyste oeli
alla munnar myste. Der. vur så roligt
litt få lillr storståtligt fä öfverrnskn
Direktören. Nu Iflgger Karl redan
fingret på lapparna — det var så tyst
i förstugnn. så man hörde hum en
moria föll från Kosas klädning då hon
försökte låta Idi att skratta — oeh nn
— man hör ett sijvulp rid stranden —
och ut trädde pà fOrstugutnippnii hela
don modiga orkestern och uppstämde
gladeligen en skrällande musik till
Direktörens oeh suiupniis Itru!
Hjnl-unir slog på brickan meden Stor
putik-koknif. Karl slamrade i morteln,
Anna tutade i tratten, Kosa Ilade
mammas både stora och lillu nyckelknippa
och hjclptruppen, köksnu och
huspigan bilde ock hvar sitt ljudelign
instrument. Men de lindé knappast
uppstämt de första takterna och gnbben
Inberg med ett tag fått sin sump i
sjön, innan han helt förgrymmad satte
båda händerna för öronen, sedan him
först liotiit ät ilcm med knytnftfvnrmi.
Harnen, ||||de|es häpna öfver ott
sådant emottagande, togo till flykten och
rådplägadc i stora salens liuffet, hvnd
nu var ntt göra, då musiken ej
tycktes anslå vederbörande. Gubben
uppsökte dem snart der. Unn, som aldrig
haft at| göra med haru, förstod sig ej
på välmeningen, utan trodde det var
någon sorts missaktning för den nya
iiäten och liflll uii i vredesmod en
sparlakans lexa för dem oeh denis
förmenta näsvishet. Men Hjalmar lindé
intet illa menat och derföre var ban i
det bela obekymrad och det stod hårdt
till innan lians mumma kunde förmå
honom utt bedja Direktören om ursäkt,
ty det var till ära oeb ej till skam,
menade ban oeb om Direktören var th
granntyckt, så fick ban en anmin gånir
vara utan musik, ty detta var ini den
bästa de hade och deu dugde ej ändå.
Hjalmar blef sedan sjökapten.’när
ban blef stor, oeh nog förde han
större fartyg än Direktörens sump och nog
var lian med vid inånga
fartvgsulskjut-ningar, men aldrig bestod ban meru
musik vid sådana tillfällen. u.
Oinnibus.
Till Mimmi i Ny-by.
Vet du. kärn vin. att har skimrar
nu emot dig, från Trollslända!!*
vingar. en helsning så varm, så varm
från en vfin. som tänker på dig
du kan ej tro hur ofta I Se sn,
Trollslåtidan fladdrar ini bort i<_’en.
men hos dig blir ju dock i|vnr deu
innerliga belåningen från Olga.
Snälla Trollslända! Då dti på dill
(Urd genom Finland hvilar i Etscri,
så helsa vännen Julia från eu van.
som hor högt uppe i nonien. Säg
henne att hon ej år glömd. Bed
henne någon gäng med dig sända en
helsning till Jenny.
Till L—o i S.
Snälla Louise:
Elt godt nytt år önskar jng Dig
med frid oeh välsignelse!
Hjertligt tack for ditt hrefmed
Troll-sländnn. Det var så roligt att se att
du ännu kom ihåg mig, ehuru det är
sä länge sedan vi träffats. Du frågar
om jag hår vid Snimcn glömt fjellen
i E K— oeh S—. Nej. intil vän,
uldrig glömmer jag ilcm. Ehuru jng
bor bar i södern, så glömmer jag
aldrig Lappland mel sina fjell, sina
norrskeusi|vällnr och sin korta mon
sköna sommar. Men äfven här iir
naturen oändligt skön vid Saimen med
sina tusen holmar oeh skär, men
vackrast af allt år det verldssköna Imatra
med dess eviga bras och dess
lummiga stränder. Du borde få se det
Farväl nu. min van. Hamm ocli
Ellen helsar mycket. Glöm ej din egen
Etta.
Charad-Novell.
Af — n.
Det fnrsta.
87. På en bred, vacker elf som
majestätiskt flöt fram emelluii
grönskande stränder såg man en båt. rodd
uf tvenne 15 a 16 års gossar. På
denis årtng och öfriga rörelser, märkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
