Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KW
kntvaiie njui, luroinrad uf förakt
oeh ovänlighet der hon hadr;
vfln-t.nt hjelp oeh deltagnndc, hade
slutit sig för hela verlden och
blifvit frestad att misströsta om
Försynens hjelp.
Hon hette Katharina IMeyr, oeh
hade en gång varit i bättre
omständigheter men af oförutsedda
händelser blifvit bragt till
fattigdom. Hennes make dog med ett
brustet hjerta oeh hon lilnürde
sig och sitt barn genom
beständigt arbete under långa,
sorgliga år.
Hå Alice blef äldre uppväckt®
hennes skönhet hos Katharina
den tanken ntt sända henne nt
att sälja blommor, medan
Katharina sysselsatte sig sjelf med söm
oeh tvätt för betalning. Hennes
plan hade lyckats väl och
Ali-res blommor blefvo ständigt
försålda.
Först tör några dagar sedan
hade de kommit till Burnside,
oeh Alice hoppades att de nu
skulle bosätta sig der.
Katharina erhöll arbete af fra Thornton
och Kosa gaf åt Alice en ny
klädning oeh en varm kappa.
Någou tid lefde Aliee lugnt och
lyckligt i Bummde och utmärkte
sig vid skolan såväl genom sitt
älskliga väsende, som genom sin
flit och uppmärksamhet.
Derföre blefvo alla bedröfvade, då de
en dag fingo höra att Alice hade
blifvit sjuk.
Hennes sjukdom var i början
lätt. men tilltog småningom, så
att doktorn till slut förklarade
att hennes tillstånd var hopplöst
och att intet mera knndn hjelpa
henne.
Rosas smärta vid tanken på
att förlora sin vän var stor, men
det är omöjligt att beskrifva
Katharina» förtviflan. Alla försök
all lugna eller trösta henne
voro förgäfves, ooli detta gjorde
Alice mycket bedröfvad.
En dag, då hon kände döden
nalkas, bad hon sin moder
komina till sig och sade: —
mamma: jag tror att jag snart dör.
— O! säg ej så, min älskling,
sade Katharina: jag kan icke
höra detta. O mitt arma barn!
— Du får ej beklaga mig.
sade Alice, ty jag är så lycklig i
det hoppet att jag får se Jesus
Kristus i himmelen. Honom som
jag älskar så att jag ej mera
skulle vilja lefva, då jag vef att
jag i döden skall gå till Honom.
Men jag skulle vara ännu
lyckligare om du icke vore så
bedröfvad. Du skall komma till
mig i himmelen, käraste mumma:
och här skall du ofta gå till min
graf på kyrkogården. Du skall
sitta på min plats i kyrkan och
tänka på mig: — vill du icke
det, mamma?
— År du lycklig vid tanken
på döden ? frågade Katharina med
en rysning. Tror du att du får
gå till himlen?
— Jag hoppas att jag får det
för Jesu Kristi skull, sade Alice.
Gud är nådig ouh har lofvat
e-mottuga alla deiu som komma
till Houom i Hans »Sons Jesu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
