- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-51. 1869 /
119

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

19

O hvad lust, o hvad fröjd
Att från svindlande höjd
Ila ned.

Nu det gäller att stå
Som en karl deruppå.
Må man akta sitt hull
Och ej falla omkull;
Sä år sed.

.Ja det går som en dans
Utan gräns, utan sans
Utan ro eller rast
Uti ilande hast
Ned i dal.

Och ae’n vi kommit dit ned,
Och det ej gått på sned,
Då så ropa vi gladt:
Om du kan, så tag fatt
Uti dal.

Se’n så ila vi snällt
Öfver hvitmenadt fält
Till den stelfrusna sjön,
Der den gnistrande snön
Står på bår.
Och vi jubla mot skyn,
l)å vy granskogens bryn
Vi ha hunnit ditut,
Och ett fält utan slut
För oss står.

0 hur härligt det är
Att på skaran, som bär,
Med en flygande fot
Nu få skynda emot
Denna ø.

Ilur den grönskar och ler,
lluru vänligt den ser.
Uti vårsolens glans;
Ej en skönare fanns

1 vår sjö.

Låt oss nu taga fart,

Må det nu gå med fart,
Ty nu skola vi. se,
11 vem som först af oss tre
Jublar der.

Den som hunnit till först
Ja han skall vara störst;
J vår glädliga krets
Ej en större har getts:
Så det är.

O du ungdomens vår!
O du lyckliga år!
Huru fri, huru glad
Liksom i Atherns bad
Fogel blå!

Finns väl någon, som kan
Se din fröjd, och ej fann
Sig så lycklig dervid:
Att den i lifvets strid]
Ses ändå. X.

Snögubben.

På vår gärd, der stod en gubbe
Utaf snö.

lian var just en rutten stubbe,
Ganska slö.

Ty hon kom, den unga våren,
Och så lades han på båren
Ned att dö.

danska grann han var att se på
Må ni tro;

Han såg treflig ut der han då
Fick sitt bo.

Der han stod så kry och, rask,
Der han stod i frost och slask
I all ro.

Men den skalken solen lyste
Ned derpå;

Och den gamle gubben ryste
I sin vrå.

Visst han tyckte gamle man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1869/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free