Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•258
rn: — kanske någon annan
varit stygg, oeli Gud derföre
ilr ledsen! tänkte lilla Edma.
Jag skall läsa för Ilonoin den
bön Han sjelf lärt oss! Och
dä det. tredje åskslaget liördes,
utbrast det älskliga barnet:
— Marna ni il fant qne je
fasse inn prière! hvilket
betyder : — Mamma! jag skall göra
min bön! hvarpå hon genast
föll pä knä midt i båten,
höjde de vackra, mörka
allvarliga ögonen och de hopknäppta
små händerna upp emot uen
hotande himmelen oc.b bad
med hög röst sitt: „Fnder vår!"
Det låg en sådan känsla och
andakt i den lilla fremlingcns
bön, en så fast förtröstan på
den Allsmäktige Gudens hjelp,
att alla kände sig rörda, och
tårar stodo i mångas ögon.
Och se! de mörka molnen
skingrades plötsligt, himlen
klarnade åter upp, och aftonsolen
blickade fram i gyllene glans
för att bada en herrlig
morgon! Hvem var lycklig oeh
tacksam om ej lilla Edma; ty
hon hade lärt att den gode
Guden hör hvarje bön, äfven
ett. litet barns, da det
uppstiger ur ett fromt och
förtröstande hjerta, och dä i bönen
ligger djupt allvar, såsom
fallet var här.
Mon den korta nordiska
sommarn förgick, qvällarne
blefvo ren mörkare och
län-jrre och hösten kom med sto-
ra steg; och en dug då aspar
och björkar redan voro guin,
dä linden redan fällde lufven
ur sin krona, och lönnen stod
röd oeh grann som en
bondbrud i norden, togo lilla
Edma oeh hennes föräldrar
farväl af slägt och vänner pä
Fiu-lands strand, samt. foro
tillbaka igen till sitt sköna, soliga
land der det ännu vnr
grönska och sommar, och varm
luft och doftande blommor;
men sagnn förtäljer ej huru
det sedan gick med den
älskliga lilla Edma. Så mycket
är emellertid ganska säkert,
att cn så snäll och hjertegod
liten flicka som bon, samt
afhållen både af Gud och
menniskor, ieke kunde bli annat
än lycklig sjelf, dä bon
lyek-liggjorde andra hela sin
lefnad igenom. e * * *
Bomulln.
Af Herman Wagner.
Mänga blommor och
växter bereda at sina frökorn
likaså varma, mjuka bäddar,
som en moder för sitt
älskade barn. Redan våra tistlar
och videbuskar hafva denna
vana, bomullsväxten gör det
med ännu större
fullkomlig-het. I de hårda fruktskaleu
äro frökornen i början
inneslutna och rundtomkring
omgifna af fina länga ulltrådar,
intill dess de nå sin lullamog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
