Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•320
setts trilil och kunskapens tråd
på godt och ondt. I« rukternn
från det förra förlåna lif och
helsa; de från det sennrc
bringa död och förderf, — ty de
äro af olika slag, och svårt är
att urskilja de rätta.
Och åter kommo dc in i en
annan sal.
Ett starkt sken strömmade
emot dem. På fästet strålade
solen i all sin glans utöfver
hind och haf. Men han blott
värmde, ban förbrände icke.
Bergen gnistrade liksom de
varit nf renaste demant, oeh
de stilla djupblå sjöarna
återkastade ljusets färg. Knappt
lindé solen med sina
flämtande glitterstrålar såsom ett
glödande klot försvunnit vid
horizonten, innan månen och
stjernorna begynte sitt
underbarn kretslopp. På
vintergatan upptändes myriader ljus,
i parkernns mildn
månskens-dager frustade springkällorna
liksom glindrande r u bi ner och
topaser, och såsom silfver
glänste hvar gren, såsom guld hvart
blad.
— Detta år stjernehiinuielen
eller firmamentet, sade Lasses
moder. För hvarje menniska
brinner hår en stjerna, som
lyser och leder henne på
hennes stig; och för alla
gemensamt, för hög och låg, för vän
och fiende, lyser hoppets
stjerna dnr längst, i fjerran med
sitt lifvande sken.
Och de flögo vidare.
Utsigten förändrades.
Såsom en dimblå rand syntes
fasta landet långt, långt borta
vid horizonten, badad t nf det
oinätjign verldshafvet.
Oräkneliga öar, holmar och klippor
speglade sig i sundell och
fjärdarne, och ute i hafsbandet
gingo de högn, ljusgröna,
klara vågorna Oeh stänkte sitt
yrande skum mot
bergsuddar-ne. Der vältrnde sig den
väldiga hvalfisken och sprutade
upp i luften stora
vattenstrålar, der siinuno svärdsfiskar,
delfiner, tumlare och andra
underliga hafsdjur. Brokigt
skimrande flygfiskar sköto upp
öfver böljan, och på bottnen
lyste ile röda korallerna bland
skogar af alger oeh sjögräs,
der de blekblå, guin maneter*
nu och sjöstjernornn höjde oeh
sänkte sig. I luften kretsade
måsarne, den stolta örnen och
de vilda svanarne i vida
ringar. Bland vnssen vid
stränderna summo skaror nf änder,
och i dc lugna viknrnc, der
vattnet var grundare,
vandrade den högbente storken pà
den, fina, hvita smiden och säg
på sniåfiskarncslek
kringsnäck-skolsbäddnrne. (Forts.)
HELSINGFORS,
T Ii c o lin r S i-rlurbn Inta boktryckeri, 1 K lit).
Ffiretcdt: L. llrimbilrijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
