- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-51. 1869 /
341

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•341

Der» i denna vildmark, till
hvilken menniskan närmar sig
blott med rädsla och rustad
till kampen mot tusende faror,
der är hemlandet för
feberbark trädet, kalladt C/tiwkona
af de lärde. Det
helsobrin-gando trädet står sparsamt
strödt i smà grupper blund
hundratal träd af de mest
olik-art.nde slag, myrtnar och
Ing-rar, fjäderlika Leguuiinosor
och bredbhnliga anförvandter
lill slägtet Malva. Nyckfullt
fordrar det ett alldeles eget
klimat: behöfver visserligen
ansenlig värme, men skyr dock
hettan, föredrager
bergs-sluttningarne, som böja sig 7 à 8
tusen fot öfver hafsytan oeb
tycker otn ntt hölja sig i slöjan
nf fuktiga töcken-moln.
Mycken väta är lika förderflig! för
det. som torka, stor hetta lika
skadlig som stor köld. Det
område, på hvilket trädet
förekommer är derföre ganska
inskränkt, tilloehmed der
förekommer det ej ymnigt;
derjemte är det blott nf måttlig
höjd och tjocklek. Dess raka
stam mäter ej mycket öfver
tre eller fyra mans höjder och
blir vanligtvis ej öfver en fot
tjock.

1 maj månad, då vädret blir
gynsamt, då de häftiga
regn-skurame upphörn och
bergs-st ormarne lägga sig, draga
indiuutrupperna till China
skogarne för att samla bark,
vanligtvis anförda af en hvit, som

leger dem, förser dem med
verktyg och vapen och under
bela tiden sörjer för deras
uppehälle. Dä skäran hunnit
till Chinaträdens aflägsna
områden, så anställer man syn.
Kn indian väljer sig cn nf de
högstn trädjättarne till
utkiksplats, klättrar ända upp till
toppen och spejar nu åt alla
sidor omsorgsfullt, efter de
sökta träden. I det. mångfaldiga
virrvarret nf löf igenkänner
hnn dem på bladens rödaktig»
skimmer oeli betecknar
riktningen för sina kamrater.
Upptäcker man, att. trakten nar
tillräckligt med träd nf det
sökta slaget, så reser man af
stnmmar, grenar och blad, en
en hydda till nattläger och
till skydd för den samlade
barken. Här drager cn
försorg om måltiden och nktar
förråden, under det de öfriga
ga ut och sanda bark.

Det sätt, på hvilket mnn
sauihir barken, är det mest
råa i verlden. Man fäller
träden, skalar barken af från stam
och grenar och låter det
öfriga ligga, utan att det minsta
göra någonting för, att det
också hädanefter skall växa
nya China träd. Andra
nyttiga xäxter vårdar man i
planteringar: kaffebusken och
bomullen, indigo, tobak och andra
vexter, — till China trädets oi|«
ling rör ingen menniska sin
hand i Sydamerika, fastä^ man
mycket väl känner dess vigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1869/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free