Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
det örat ocli brftnde sig på
fingrarne.
— Mås nå! sade
Skrynkleben, oeb uen gången hörde
statsrådet.
Nu var nyckeln också
färdig neil afkyld, och så bars den
på en silfvcrtnllrik upp i
sälen der kungen oeb
drottningen sutto.
Då slottsfogden såg hvad
som låg på silfvertall riken och
hörde statsrådet och
genrnler-na berätta att Skrynkleben
6agt att prinsessan tänkt på en
nyckel, skrek han:
— Nu skar du till i vexten,
skräddare! Derpå har
prinsessan aldrig tänkt.
Alen prinsessan sade:
— Jo, just derpå har jag
tänkt.
Och så tog bon nyckeln och
gick ner till fängelset, klädd i
guldstickad blå sidenkjol och
röda skor, läste upp dörren,
tog Skrynkleben vid handen
och ledde honom upp i sälen.
— Der hade ni nyckeln till
gåtan, sade prinsessan.
— Och till hjertat, tillade
drottningen.
— Ja, Skrynkleben ftr sin
egen lyckas smed, sade kungen.
Oeb jag som så misskände
honom, att jag slog honom med
käppen på ryggen! Du sknll
bli adelsman, kärn vän, baron
sknll du bli, ja! grefve skall
du bli. Ilvnd vill du sättn i
ditt vapen?
Då utbad sig Skrvnkleben
såsom en nåd ntt till
sköldemärke få sätta i sitt vapen
käppen, hvarmed kungen
slagit nononi öfver ryggen.
Det svaret vnr fint, tyckte
kungen, oeh Skrynkleben fick
prinsessan, men slottsfogden
kastades i fängelse, der ban såg
hvarken sol eller måne.
Men när de nitton
skräd-dnrene, skomakaren ocli
smeden hörde huru det lindé gått
Skrynkleben väl i verlden,
yttrade de:
— Honom känna vi gnnskn
väl. Han är vår bäste vän.
Och när skräddnrene fingo
se vapenskölden, sade de:
— Unn hnr inte glömt sinn
gnuiln yrkesbröder. Der ären
alnsticka i vapnet.
Men skomakaren, som
trodde sig förstå sig på allt, sade:
— Det år en spnnrem.
Oeh smeden snde:
— Det år puststången.
Och sà voro alla belåtnn, och
Skrynkleben kom till mycken
ära och mycket anseende, och
blef en berömd mnn. II. v. B.
HELSINGFORS,
Theodor SederbolntA boktryckeri, 18G0.
Ffirctcilt L. Utimhürger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
