Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•105
alla utländske W|än, som
pinade allmogen, vore föiilrifne nr
.Sveriges land. Detta skedde
tiden kring tnidsommaren år
1434.
Det befrielsekrig, som nil
böljade, utfördes till en
hufvudsaklig del af Engelbrekt
oeh hans här, hvilken
oupphörligt tillväxte. Vill måste
titan beundra hans
fältherre-skicklighet, att med oöfvade
oeh dåligt beväpnade, om ock
kiieke och raske bönder
kunna eröfra sà mänga fasta
borgar ocb slott, sora han intog,
men det länder honom till
ännu större och odödligare åra,
att ban under denna råa tid
lyckades hälla ordning i sin
stora skara. Intet öfvervåld
föröfvades emot befolkningen,
oeh det sades att ingen
förlorat så mycket som en hönas
värde, oaktadt hären slutligen
lärer stigit till ett antal af
100,000 man, och naturligtvis
behöfde omätliga förråd, för
att ej svälta ihjel. Vår
aktning för dessa bönders
återhållsamhet, ordning och tukt
samt deras ledares förmåga
att beherska dem, stiger
ytterligare då vi erfara huru
mildt slottshöfdingarne
behandlades af samma obildade
allmogen, som de utarmat och
förtryckt.
Samtidigt med Engelbrekts
uppbrott från Dalarne emot
tle söder derom liggande
landskapens fogdar och borgar.
hade i norra Sverige
bönderne rest sig och stormat tle
slott, som fienden der
innehade. 1 Finland företogs ett tåg
emot slottet Kastelbolm på
Åland, hvars ruiner ännu i
dag stå qvar. Det var då ett
synnerligen starkt fäste ocb
innehades af en utlånding vid
namn Pogwiseh. Dä denne
såg sin borg omringad af en
skara raska bönder, anförde
af den dristige Jolin
Folkes-son, bad han om nåd och
försköning och öfverlemnade
både sig och Kastclholni utan
någon svårare strid i de
belägrandes våld.
Dc mägtige adelsmännen
och biskoparne sågo
emellertid med ringa belåtenhet, hvad
Engelbrekt med allmogens bi-
C . .
stånd utfört, ty de visste sitt
välde vara slut om en gång
böndernes inflytande finge
stadga sig. Emellertid skulle
äfven de tvingas att deltaga i
upproret, hvarför Engelbrekt
incil en skarn beväpnade
infann sig till ett. möte, som
riksrådet och andre
inflytelse-rike män höllo i statlen
Vadstena. lian ådagalade för dem
att konungen brutit sin ed och
att undersåtarne således cj
vore honom skyldige tro och
lydnad, utan hörde man nu
söka lösa Sverige från
föreningen med Danmark. Dä
en af de närvarande
biskoparne talade emot honom och
styrkte de tilldra i denis obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
