- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1870 /
27

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

UjJ]Jtl väggen grann och näpen.

DA skrek llwari helt häpen:

..Mamma, se, en luftballong!

Se hur han är röd och lånt/!

Mamma, blås, åt mig en sådan

Utaf såpan der i lådan,

Som du lofvat mången gång!

Söta mamma, se, han dansar!

Och hvad han har gula fransar!

Se, nu lar jag honom fatt;

Nej, — han flög! Ett sådant spratt!*

Mamma kom: „nä min kära,
Hvad är det man hörs begära?
Ah, jag ser. En bubbla i Nej,
Någon bubbla är det ej,
Hål i himlen icke heller,
Ej man det i staken ställer.
Men ett ljus är (let ändå
Och Guds klarhets sken också;
Som en bubbla i det höga
Står det för Guds allmakts öga.
Ar det möjligt, mina små,
Att ni icke känna — fcsolen?"

— ^Soleil* Solen! Ar det der
Solen, som vi ha så kär?"

— a.7</, små barn. Så nära polen
Händer länge nog ibland,

Att den sköna solens rand
Kurar gömma bakom stolen.
Då är mörker i vårt land,
Och den oförnöjde klagar,
När de tunga skyar tjocknat,
Att Guds klara sol har slocknat.
Men också i mulna dagar
Lefver solen, lefver Gud.
När Guds vishet så^behagar
Klär han drifvor, fält och hagar
Åter i sin klarhets skrud.
Solen hör hans allmakts bud,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1870/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free