Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(il)
.1 tf, kälka, och ini skritlsko gå,
Och tjogtals kullerbyttor slå.
Visst år dat sti/ggt, när näsan
fryser,
()eh sen sä röd i solen lyser,
Men varma hrasan derför är
Dess’ mer välkommen, mera kär.
Uti det muntra barnasinnet
Stär (’atle 17iller främst i
minnet.
.Ja! fastän våren kommer här,
lian icke glömd, förgäten är.
Ca ro lits.
Gustaf den andre Adolf.
(forts. fr. n:o 7.)
Allmän belätenliet rådde i
hela riket öfver ilen sednaste
fördelaktiga fredenoehden
lättnad i krigsbördorna hvilken
den medförde; nu återstod blott
fejden med Polen. Gustaf
A-dolf gjorde fredsanbud, hvilka
Sigismund i sin kortsynthet
afslog; han trodde sig kunna
återvinna Sverige. Genom
öfvermodiga hotelser uppretade
han högeligen svenskarne, och
de gjorde stora
ansträngningar för att rätt kunna qväsa
sin tredje och sista fiende. De
hade också framgång och
undanträngde polackarne mer och
mer. Man si red först i
Lifland och Kurland, men sedan
flyttade Gustaf Adolf kriget
tiil landskapet Preussen för att
komina motståndaren närmare
in på lifvet. Sigismund
bragtes i trångmål uch fick hjelp
af kejsaren, men förgäfves.
Gustaf Adolf visste att reda
sig äfven mot de förbundnes
samlade styrka, oeh ett
stillestånd på sex år blef ändtligen
ingånget, genom hvilket
polackarne fingo afstå från sina
vigtigaste anspråk.
Ehuru Gustaf Adolfs eldiga
och djerfva själ tjusades af
krigets faror och framgångar, var
ban »lock nog oegennyttig, att
försaka den personliga
ryktbarheten, om det gälde folkets
väl; han hade lärt sig att.
tydligt inse hvilken tunga det för
fosterlandet var att beständigt
stå under vapen. lians
förnämsta åslundan var derför att
ordna rikets inre
angelägenheter, och mun har svårt att
föreställa sig huru mycket Gustaf
I Adolf, om ban i ro fått egna
sig deråt, skulle hunnit
uträtta för landets förkofran, då man
betänker, att htin under den
föregående tiden, fastän
oafbrutet upptagen af krig, gjort
mera i sådant afseende än de
fleste regenter före eller efter
honom. Andra omsorger skulle
emellertid taga hans lif i
anspråk.
1 Tyskland rasade vid
denna lid en brinnande fejd.
Kejsaren var ifrig Katolik, oeh
sträfvade, i förbund med de
andre furstarne af samma tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
