Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
gades, fattade sjelf en fann och
gick mot fienden, åtföljd af
sina gamla valloner, lians
äldsta och tnppraste regemente.
Snart träffades den gamle Fft.lt—
herren i benet uf en knlu, ban
föll till marken och måste
bäras tillbaka. Hans folk drog
sig inom sina skansar och det
blef stilla, ty lör deti långt
framskridna tidens skuld
ville ej heller Gustaf Adolf
företaga något anfall, ban lät
sitt folk qvarblifya på platsen
natten igenom.
Så var icke förhållandet
inom fiendens läger. Tillys sår
var ganska farligt: någon som
kunnat ersätta honom fanns
icke. Allt nog, kurfursten
vågade, trots sin öfverlägsenhet
med hänseende till soldaters
antal, ej stadna i lägret; ban
aftågade ännu samma natt i
all tysthet, lemnande sitt land
i sticket. Enligt Tillys råd
kastade ban sig med en
betydlig del af hären i det fasta
Ingolstadt. Den gamle
fältherren följde med och afled
derstädes endast femton
dagar efter sitt andra stora
nederlag.
Under tiden Gustaf Adolf
intog Bayern så när som på
några af dess fästningar var
kejsaren betänkt på försvar.
Honom felades både en
fältherre och en här som kunnat
bjuda svenskarne spetsen.
Allas ögon vände sig til
Wallenstein, som de senaste ti-
derna vistats på sina gods.
Men denne stolte och
äregirige krigare var kränkt på det
svåraste sätt gmom sin
snöpliga afslutning, och nekade
bestämdt. då man bad honom
ä nyo ingå. i kejsarens tjenst.
Slutligen gaf han med sig
c-mnt beting af orimligt stora
förmoner; ban samlade en
krigshär, förenade sig med de
bayerska trupperna, och alla
afvaktade med oro hvart det
hotande molnet skulle draga sig.
Man anade att Nürnberg främst
sväfvade i fara; och gaf
svenskarne underrättelse derom.
Gustaf Adolf hvarken kunde
eller ville gifva denna
protestantismens ögonsten i södra
Tyskland till pris, han ilade
dit, och förskansade sig
utanför staden så starkt, att de
kejserlige ej vågade ett
angrepp. Wallenstein beslöt i
stället att genom svält
betvinga sin motståndare,
svenskarne åter sökte skada hans här
pà samma sätt. Elf.
långvarigt emåkrig uppstod, hvari
finska rytteriet framför andra
trupper utmärkte sig. Gustaf
Adolfs ädla sinne lod af att
se dto nöd som en sådan lejd
oundvikligen alstrade, och då
betydliga förstärkningar nyss
erhållits började han länka på
att storma Wallensteins läger.
Han träffade i största tysthet
sinn mått och steg, och en
mörk natt vaknade de kejserlige
af dånet från svenska batte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
