- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1870 /
206

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

mest mot hjertat, och det var
i Finland. Förut hade tsarens
eröfringar ej sträckt sig
längre ån till Wiborg och
Keksholm; dessutom härjade hans
llotta vid kusterna. Då
Peter deremot genom segern vid
Pultava och svenskarnes
dagtingan vid Dnjepr fått fria
händer, togo eröfringarne en
annan fart; Wiborg, som
hittills afslagit anfall, blef
intaget; dess besättning blef med
den tappre
kornendantenStiern-stråle sänd i fångenskap
ehuru ryssarne uttryckligen
lofvat alla fritt aftåg. Kort tid
derefter eröfrades Keksholm,
och nu voro invånarne i
sydöstra Finland utan värn
gifna till pris åt dc vildaste
grymheter; månge släpades till
Hyssland derifrån de aldrig
återvände. En krigshär fanns väl
i Finland men flen anfördes
af samme Lybecker, som så
dåligt skötte sitt kall, dä han
skulle medverka vid det
stora fälttåget. 1708—09. Han
visade, sig nu om möjligt
ännu mera feg och oskicklig, och
drog sig blott undan när
ryssarne trängde fram.

Det ser mycket
besynnerligt ut, att Ivarl under
sådana förhållanden envisades att
qvarstadna i Turkiet, men
han förlitade sig på
sultanens en gång afgifna löfte ntt
gifva honom en krigshär till
skydd för hemresan genom
Polen. Utan betäckning kun-

de ban ej resa, emedan, som
livnr man visste, Peter och
August sändt utliggnre,
hvilka skulle gripa honom ifall
han ensam eller med litet
följe vågade sig hein. De
turkiska embetsmännen åter
hade låtit muta sig af tsaren
ntt förrädiskt utlemna Karl,
sålunda att linn skulle fåtned
sig ett otillräckligt nntnl
trupper. Då Karl vägrade, att
resa under sådann förhållanden,
utmålade de för sultanen lians
motspänstighet på det värsta
sätt, och bragte ändteligen
saken derhän att Aclunet blef
missnöjd med Karl, och
befallde att med våld tvinga
honom till afresa. Dermed
voro de högt. uppsatte turkarne
belåtna; trupper samlades oeh
en allvarsam fara hotade th;
få främlingarne. Det. bör dock
tilläggas, att den något,
förminskades af den lägre
befolkningens välbekanta
tillgifvenhet för svenska konungen;
man visste, att janitschnrerne,
sultanens bästa trupper, ej
gerna skulle mot honom höja
sina vapen.

Karl förutsåg en strid, och
vidtog alla anstalter med
oför-färadt mod; han kunde ej hop- .
pas pa en seger, men ville i
värsta fall hellre stupa än
utlemnas åt ryssarne; genomen
käck kamp skulle ban
dock-sätta skräck i sina hemliga
fiender, och Blippa att nf dem
i ivstiiet blifva förrådd. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1870/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free