Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
antände fienden huset med
beek-kransm* oeh glödande kulor.
Svenskarne märkte uf den
inträngande röken att taket brann
oeh sprungo ii|ip på vinden
för ntt slftcka. De beniödnde
sig dock förgäfves oeh kunde
knappt slippa ned igen; h.lr
h runnö flere rum, men de stad
-nåde i konungens
solkamma-re, som ännu var fredad för
eldens framträngande.
Turkarne hvilka såirn bela huset
brinna utanpå ropade förvånade
till hvarandra: .vill den
svenske Karl innebränna sig med
sina män? Eller kan han som
våra salamandrar lefva i
elden?" Konungen stoll i ett
fönster, blottställ! för de
fiendtliga kulorna. Roos ställde sig
framför honom som skydd oeh
fick kort derpå en kula i
pannan; den hejdades dock af lians
tjocka skinnmössa, sä att ban
blott svimmade. Slutligen blef
hettan olidlig; bränder
ned-föllo och antände svenskarnes
kläder, men konungen ville ej
begifva siir bort. Då rädde
man honom att springa till ett
närstående hus för att der
försvara sig. Karl biföll och
störtade ut: ena sporren fastnade
vid något föremål och han
snaf-vade; i samma ögonblick
kastade sig janitscharerne
hoptals öfver hononi och togo den
kämpande hjelten till fånga;
med det samma var striden
slut.
Karl blef nu förd till De-
motika när Konstantinopel och
hölls der i förvar. Missnöjet
med lians behandling blef så
allmänt att sultanen alsatte dem,
hvilka rådt till kalabaliken;
med detta ord, som betyder
lejonjagt, betecknade
nemligen turkarne den
egendomliga kampen, hvars like inan ej
kan visa. Då i mellertid Karl
erhållit oroande underrättelser
hemifrån och sås sig ur stånd
att utverka sig betäckning till
äteresan, begaf ban sig
halftannat år senare med albi de
sina på hemvägen. Inom
Turkiet följdes sällskapet åt, men
Karl ville resa fort och
profvade derför, hvilka som vore
nog skickliga att följa med,
genom att anställa profridter
af så vådligt slag, att flere
kastades ur sadeln. Man måste
taga en stor omväg för att ej
räka ut för konung Augusts
försåt; från staden Pitest vid
gränsen mellan Turkiet och
Österrike begaf sig Karl af,
beledsagad af endast tvenne,
officerare, Rosen och Diiring.
Den svenske hjeltekonungen
var genom tusentals porträtter
känd öfver bela Europa,
hvarför förklädnad måste anlitas;
Karl tog pä hufvudet en svait
peruk, ock klådde sig i brun
röck; ban gick eljest alltid med
blå. lian skulle dock blifvit
igenkänd, om ban ej rest så
fort: på 14 dagar kom ban
fram till Stralsund, och hela
den tillryggalagda vägen be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
