Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24t;
de vi icke yrväder i går V
Hvarifrån kommu då gröna löf?"
Mycket, lycklig öfver att ha’
kunnat bereda den snälla tant.
Ueddn en glad öfverraskning,
ställde Antti vasen framför den
sjuka och berättade huru
underverket. gått till.
»Om jag nu kunde låsa för
tant någonting roligt, så vore
jag glad", slutade Anni.
På tantens bokhylla låg en
stor, stor postilla, den fick
Anni nedtaga, oeh nu satt
hon tåligt oeh stilla en bel
timme och läste för tant
Hedda, ehuru postillan visst icke
föreföll Anni så rolig som
Topelii sagor, dem mamma låste
lör henne, når hon var sjuk.
__—il—
Samla perlor!
Då Anni kom hein från
besöket hos tant Hedda sade
hon: — det är ändå bra skönt
ntt kunna glädja andra — det
år roligare än att sjelf glädjas."
„Ja," sade hennes mamma
„det är den sannaste, renaste
glädje, och jag har låst
någonstädes att om man
försökte, att icke låta en enda dag
gå förbi utan att hafva beredt
någon en glädje, så vore det,
som om man hvarje dag
förvärfvat en dyrbar, äkta perla."
»Sådana perlor måste jag
samla!" utbrast Anni, -men
mamma, jag vet icke rätt
huru jag skall hitta pä att
hvarje dag bereda en glädje, .lag
är så liten och svag, syskonen
äro alla äldre än jag, de
behöfva mig icke alls; bra litet
penningar har jag ocksåimin
sparbössa — och du, mamma,
hvad kan jag göra för dig?...
det ser illa ut fur mina perlor."
»Du tnåste betänka, Anni,
att det icke allenast år
penningar som göra
menniskorna glada, det lärde du ju uf
björklöfven, som ilu förde till
tant Hedda. Hvarje liten hjelp
hvarje litet vänligt ord, kan
glädja, du får sjelf gifva akt
på tillfället. Och hvad mig
beträffar, min älskling, kan du
hvarje dag glädja mig genom
ditt uppförande, din flit och
din kärlek."
Följande morgon kom
Anni genast ihåg sin föresats,
men bela dagen förgick utan
att något tillfälle yppade sig
oeh Anni började redan tro
att den dagen ingen perla
stod att erhålla.
Qvällsvar-den var redan förbi, då Anni
kom att. gå förbi Ludvigs rum.
Ludvigsatl framför bordet med
mörk uppsyn och lurfvade om
sin tjocka peruk med båda
händerna.
„Så g (.-nom förargligt!"
utropade han.
»Hvad är det ?" frågade
Anni deltagande.
»Kom inte nära!" ropade
Ludvig, »för nu är jag så
vild som den värsta jätte oeli
om du förtretar mig med
dina frågor, så äter jag upp dig."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
