Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•314
Dm G min karln k, om vårt finska fosterland,
Om en liten vän. hvars mjuka, hvita hand,
Jay i mm, så hjertligt nu vill trycka!
Sylvia.
Störarne.
(Porta. fr. mo a».)
Den lysande ocli afgörande
segern vid Brunkeberg
skänkte Sverige för den närmaste
framtiden trygghet från
Danmarks sida, hvarföre
riksföreståndaren fick behöflig
ledighet att draga försorg om de
inre oredornas afhjelpande.
Med utmärkt kraft och insigt
grep ban sig an och
genomdref flere nyttiga förändringar.
Hans egentliga ögonmärke var
dock att befästa Sveriges
sjelfständighet, oeh till den ändan
upplyfte ban borgare och
bondestånden till magt och
anseende. Och herrliga voro i
sanning de frukter, söm detta
fullföljande af den store
Engelbrekts verk bar; mera och
mera vann Sveriges allmoge
inflytande, så att den kunde
uthärda kommande tiders
stormar, under det deremot den
danske bonden från att vara
fri jordegare förbyttes till
lif-egen. Danskarne insågo
äfven sjelfva tydligt, huru olika
förhållandet var i de båda
rikena, samt voro naturligt nog
högst missbelåtna med
sakernas ställning i Sverige; för den
skuld var det äfven som
Kristian den förstes son, konung
lians eller Johan, hvilken ge-
nom underhandlingar lyckades
för någon tid fästa på sitt
hufvud Sveriges krona sade åt
Sture: »Herr Sten, i hafven
gjort ett ondt testamente, i det
i hafven gjort bönderne, som
Gud hafver skapat till trälar,
till herrar, och de, som
herra|- skulle vara, ville i göra till
trålar". Han sade detta som
ett klander oeh en förebråelse
mot Sture, och märkte ej,
huru samma ord äfven
innefattade (let vackraste beröm; att
sätta en gräns för herrarnes
sjelfsvåld var nödigt och
nyttigt, men de sjelfve ansågo sig
derigenom nedsatte till trälar.
Tyvärr varade den
välsignelserika freden ej länge, och
denna gång skockade sig
krigets mörka åskmoln mot vårt
land. Ryssarne kunde ej
förgäta, att de redan innehaft
Karelen, åtminstone till namnet,
innan det genom Torkel
Knutsons krigståg blifvit ryckt dem
ur händerna; nu trodde dc ett
lämpligt tillfälle vara kommet
att taga skadan igen och
samlade sig derför i stora härar
vid Finlands östra gräns.
Fienden plundrade och brände
hvar ban blott kunde, men
undvek ordnade finska krigsskaror,
då ban väl kände sin svaghet
i ett fältslag. För att i någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
