Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjöd henne en sked för ntt
Rinnkn på hennes soppa.
— Der Im vi det,
mademoiselle, sade kammarjungfrun när
hon såg sin uuitmor röd af
vrede komina ut, hvarföre skulle
ni oekså göra henne ilen årån
nit såtta er fot inom hennes
dörr? Hvnd behöfde ni af
henne fråga? efter nyheter från
herrgården, då er far hein
lingen varit der oeh |inn kan
säga er lilit, som ni önskar veta?
Bnrbara visste ieke ntt
hennes fnr lindé begifvit sig till
egendomen, ty ndvokiilen
Cn-se var tillochmcd emot sin
familj mycket hemlighetsfull i
afseende åsinn
morgonvandringar. Unn förbjöd dem att
fråga hvart |inn gick eller
hvarifrån Inni koin och just denna
hemlighetsfullhet gjorde lians
tjenstefolk ännu mera nyfikna
att taga redn derpå?
Unns dotter, som han för
hennes ungdoms skull ieke så
mycket misstrodde som de
nn-tlra, hade i allmänhet konsten
inne att få honom ntt tala om
sinn besök. I lon sprang in i
sin fars kabinett; men då hon
såg hans ansigte fann hon
ge-nnst att det icke vnr det rätta
ögonblicket ntt. fråga honom.
Hnn höll sin penna i mumien
och linns svarta peruk satt
snedt på den rynkade pannan.
Unns peruk satt alltid på sned
då ban vnr pä vresigt humör.
Rarbara, hvilken ieke liksom
Susa rinn, kunde föl-draga lä-
drens dåliga lynne och som
blott sinekte honom när hon
ville vinna någonting, gjorde
nllt sitt till för ntt fä reda på
anledningen till lians
förargelse, men då hon varseblef att
hon ej skulle lyckas i sitt
förehafvande, sprang hon och
berättade d et lör sin
kammarjungfru i det hon beklagade
| sig öfver, ntt hennes far vnr
på så dåligt humör, ntt |inn
vnr nlhleles odräglig.
Man måste äfven medgifva
ntt advokaten Casi’ ieke
befann sig i den behagligaste
ställning; ty lian var på intet
vis belåten med sitt
morgon-besök på herrgården. Sir
Arthur Somers, den nye
cgen-domsherrn, behagade honom
på intet sätt och ban började
äfven befara, ntt han lika litet
sjelf behagat sir Arthur. Unn
hade sinn goda skål ntt
bc-tvifta det.
Sir Arthur Somers var en
grundlig rättslärd och
framförallt en utmärkt hederlig karl.
Detta syntes vår advoknt som
en fullkomlig motsägelse:
under loppet nf linne mångåriga
praktik hade han ännu aldrig
stött på ett sådant fall; ban
hade således ingen erfarenhet
i detta afseende och visste
derföre icke huru han skulle
taga saken.
Baroneten var en
talnng-full och vältalig man, men
öppen och villig. Advokaten
kunde icke tro annat än att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
