Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•378
lutande Al den sida, som ville
hafva fred oeh förhund med
Danmark till hvad |iris som
helst, hade Jakob Ulfsson
aldrig skadat sitt fosterland,
u-tau ofta stått i gemenskap med
riksföreståndarne, det krigiska
partiets sjelfskrifna anförare. 1
hjertat var han dock dessa
gträf-vanden gramse, och dtl lian
kilnde sig oförmögen att
upptaga striden med en af
borgare och bönder sA allmänt
älskad höfvidsman, utsåg ban i
samråd med de högadliga
herrarne till sin efterträdare en,
som ban trodde skola främja
Sveriges väl, genom att sui
mot Sturen. Det var herr
Gustaf Trolle, en sedan mycket
sorgligt ryktbar man. Hela
hans slägt hade stått mot
Stu-rarne; lians fader badededanskt
sinnade t. o. in. velat hafva
till riksföreståndare efter
Svantes död. Den unge Gustaf
Trolle kände sig djupt kränkt
genom fadrens nederlag i
denna sträfvan, oeh grep ined
båda händerna i hvarje tillfälle
att ernå magt för egen
räkning. Han skildras också som
en synnerligen lärd och
skicklig man, och ernådde tidigt
förmonliga ämbeten i kyrkans
tjenst. Men riksföreståndarens
skarpa blick undgick det ej,
litt Trollen genom sin
äregirighet och hämndlystnad
kunde åstadkomma mycket ondt,
och ban motarbetade derför
valet så vidt ban kunde. Gu-
staf Trolle blef det oaktadt
utkorad till Sveriges rikes
ärkebiskop. I enlighet med sitt
ädla och försonliga lynne
inslog då Sten Sture en annan
väg för an betrygga
fäderneslandets ro och lugn; ban
visade Gustaf Trolle ett ädelt
och välvilligt tillmötesgående}
lyckönskade honom till den
vunna utmärkelsen och skref
sjelf lill påfven för att
anbefalla den nyvalde ärkebiskopen
till »lei bästa. Du bör
nänin-ligen veta, att alla högre
kyrkliga poster besattes af den
helige fadren sjelf, eller att den
valde åtminstone måste
bekomma hans särskilda stadfästelse.
Man skulle väl tycka, att ett
sådant förtroende, som herr
Sten nu visade, bort beveka
Trolle till tacksamhet, men så
blef ej fallet; i hans själ
grodde ett inrotad t hat till Sturen,
oeh han lade det på flere sått
i dagen. Oaktadt ban väl
visste af att ett högtidligt
mottagande vore honom beredt af
riksföreståndaren for ban vid
sin hemkomst från utlandet ej
till Stockholm, utan raka
vågen till UppBala, ocb blef der
invigd till ärkebiskop med stor
ståt oeh prakt.
Lemna vi nu för ett
ögonblick striderna i Sverige å
sido för att se på vårt eget hinds
förhållanden, så är att märka
en stor kyrklig högtidlighet som
firades i Äbo 1514. Frågan
var att upphöja till värdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
