- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1870 /
410

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41(1

tnando för denna plan, som
han äfven i egot hind i viss mon
följde deri, snmt gynnade dc
lägre klasserna på de högres
bekostnad; lör öfrigt var ban
till sitt sinnelag allt annat ån
mild oeh skonsam, och
ryggade således ej tillbaka för den
blodsutgjutelse, som måste
blifva en följd af hans beslut, ja
det är till och med troligt, att
han med tillfredsställelse
utkräfde hämnd nf sina gamla
ovänner, pä samma gång ban
utförde hvad som syntes af
behofvet påkalladt. Nu återstod
således blott betänkligheter
angående sättet att gå till väga.

Kristian rådgjorde med
sinn förtrogne, hvilka voro
ännu likgiltigare än han för
beskaffenheten uf sina åtgärder,
om de blott tycktes nyttiga.
En af dem påminde honom 0111
den nfsntte erkebiskopen
Gu-Btaf Trolle, hvars sak kunde
blifva ett förträffligt svepskäl
ntt anklaga alla de förnämste
herrarne i Sverige, ty som vi
erinra oss, höjde sig ingen
betydande röst lill prelatens
försvar, då ban afsattes. Nu var
det en skenbart naturlig sak,
att mnn ville upprifva ett
domslut, som pä sin liil haft till
följd den helige fadrens i Rom
bannlysning af deltagarne, och
kung Kristian syntes både öin
om kyrkans okrånkbara
rättigheter och oveldig, då ban
best raftäde Gustaf Trolles
fiender.

Mnn hade ej inissräknnt sig
pn erkebiskopen; med
beredvillighet giek hatt kolningen
tillhanda med sin hjelp, och
åtog sig att skriftligen
ankln-ga de svenska herrnrne inför
en stor församling, som till
detta ändamål blifvit hopkallad
till slottssalen i Stockholm. Men
dermed hade ban ingen annnn
afsigt, än ntt återkomma i
sina förnioner, oeh minst nfnllt
ville ban tillfoga siit stånd —
ban var ju äfven sjelf nf
hög-ndlig börd — någon skada.
Dock, lnndsförrädaren fick nu
det straff, att han sjelf råkade
i snaran, som hnn utlngt för
sinn ovänner; ilå hnn endast
fordrade måttlig ersättning för
den oförrätt man tillfogat
honom, fick han nf konungen en
vink, ntt det kunde gälla
erkebiskopens egen välfärd, om
lian oj frntnstälde något
strängare yrkande. Då bäfvade
Gustaf Trolle för sin herres
vrede, och förklarade sig ej vnrn
blidkad och hämnad med
mindre, än att nlln de, som haft
någon del uti hans ufsättuing,
miste lif, ära och gods.
Dermed var Kristian fullt belåten,
oeh uppfordrade de anklagnde
att framföra hvad de hade att
sägn till sitt försvar.

Då framträdde Sten Stures
enka, fru Kristinn. Hennes
hållning var ädel och värdig.
Mon förde konungen till
minnes hans löften och oder att
glömma det förflutna och lill-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1870/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free